tisdag, november 22, 2016

Behöver bli lite zen

Att vara gravid i sjunde månaden med första barnet samtidigt som ens sambo skriver c-uppsats och har extremt grov ångest över den. 
Rekommenderas inte. 

Jag försöker vara peppig och så till honom men har inte ork och energi i den mån jag vill. Och själv känner jag mig stressad över att han inte kan hjälpa mig med allt praktiskt som behöver fixas innan babyn kommer. Typ att bestämma när vi ska vara föräldralediga. Och sånt. 

Herregud. Vissa dagar känner jag mig så jävla jävla stressad. Kan inte barnet stanna där i magen i en månad till så vi hinner fixa allt? Så han hinner bli klar med sin uppsats. 

(PS. Kommer nog få äta upp det där med att barnet ska stanna i magen i början av februari.)

2 kommentarer:

Terese sa...

Ta det bara lugnt. Måste ni bestämma redan nu hur ni ska vara lediga?
Räkna med att du iaf kommer att vara hemma i minst 6 månader, du behöver säga till 3 månader i förväg när du tänker komma tillbaka till jobbet.
Min son fyller 1 år i januari, jag har fortfarande ingen aning om när jag ska tillbaka till jobbet.
Just nu väntar vi på att han ska få operationstid, sen kan vi planera mer.
Ni har all tid i världen på er. Njut så länge du kan!

Matilda sa...

Alla arbetsplatser är ju olika, jag måste meddela nu (eller egentligen redan ha gjort det) när jag ska gå och hur länge jag tänker vara borta.
Och mycket hänger på om A får jobb direkt efter skolan eller inte. Vi har inte råd att jag ska gå föräldraledig och han arbetslös. Så då måste jag tillbaka tidigare. Därför jag känner mig lite stressad över att inte ha en plan. Vi behöver i alla fall sätta oss och tänka igenom, sedan kan man ju förlänga föräldraledigheten om det är möjligt.