2019 var året då jag bytte kvällsjobb mot dagjobb och plötsligt fick ett mer normalt liv. Om det kan klassas som normalt att somna klockan nio för att orka gå upp så tidigt som jag måste göra med dagjobbet.
2019 var året då jag fick en ny tjänst med mer ansvar, även om jag i praktiken inte har börjat ännu.
2019 var året då barnet blev ännu mer en egen person med utvecklat språk och tankar och funderingar.
2019 var året då jag plötsligt började baka bröd.
2019 var året då jag träffade vänner rekordlite. I alla fall känns det så.
2020 då. Då önskar jag att jag ska vara lite mindre trött och ha mer ork. Jag tänker ta ut alla mina semesterdagar till exempel. Vila. Sova. Mmmm.
Jag önskar att vi får två inkomster. Jag önskar att vi i och med det får lånet till en lägenhet och kan flytta in i nåt som vi kan kalla vårt hem. Ååååh vad jag längtar efter det. Herregud vad mitt allmänna tillstånd skulle vara bättre då. Ångesten som bortblåst. Tänker jag. Jag har ju annars en förmåga att hitta nya saker att ha ångest över.
Jag önskar att jag läser mer. Att jag umgås mer med vänner. Att jag använder tandtråd mer. Att jag spelar mer sällskapsspel, för fy tusan vad jag gillar det.
Jag önskar att allt flyter fint på jobbet. Jag önskar att vi får några veckor på torpet med sol och bad och njut.
Åh vad jag önskar att 2020 blir ett bra år. Ett år fullt av kärlek och glädje. Nu ska det bli så. Vi säger det va?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar