Sista dagen på skiftet och huvudet i spinn

Klockan är över två och jag är sömnlös. Som vanligt när jag jobbat kväll (natt-ish) och går av skiftet. Katten, min gamla skruttiga diabetes- och njursviktskatt, ligger på magen och barnet bredvid. Snusandes tungt med nappen i handen. Han har nog vaknat tidigare och blivit överlyft till sängen. Jag gillar det! Åh vad det är mysigt att krypa ner bredvid ett litet sovande barn! 

Barnet har ju för övrigt blivit ett år. Ska skriva om det nån dag. Om honom. Och i dag innan jobbet, förlåt I GÅR blir det ju, så gick han sina första två steg. Herregud. Mitt barn kan snart gå. 

Jag och A ska sova borta i veckan. Ska inte avslöja för mycket eftersom det är A:s 30-årspresent, men det ska bli spännande! Och konstigt. Min första hela natt borta från barnet faktiskt. Tror inte det blir några större problem dock. När jag jobbar så här som jag gör tar jag ändå inte något nattansvar för honom utan går och lägger mig långt efter att han somnat och vaknar långt efter att han vaknar. Typ som att sova borta ju. 

Och jobbet då förresten. Jag tackade ja. Jag ska byta i mitten av mars någon gång. Det blir säkert bra. Men tråkigt med härliga dreamteam som jag jobbar med nu. 

A och jag har förresten varit tillsammans (typ tillsammans, dejtat iaf) i sex år nu. 4 februari 2012 hånglade vi första gången. Herregud vad jag höll på och skrev mystiskt på bloggen då minns jag. Det var en rolig tid! Han var så ung och jag hade sån ångest över det. Men se, det gick ju kanonbra ändå!

Vi har ju tillsammans till exempel avlat fram ett alldeles ypperligt exempel av homo sapiens sapien. Och så har vi rätt skoj tillsammans också. Fortfarande har vi aldrig tysta middagar och det tycker jag är ett bra tecken. Jag och mitt ex hade fasen inte mycket att prata om. Och så är vi lika. Men olika. Han är bra, han där A. Och snygg också. 

Så. Nu har jag skrutit lite om min familj. Nu ska jag klappa katten tills jag somnar. Stirrandes på de där två sovande korvarna bredvid mig.