Det gick lite över under sommaren, han blev mycket bättre plötsligt, men nu igen har det kommit tillbaka och blivit nästan värre. Nyss när han skulle berätta en sak stammade han på nästan alla ord.
Och jag lider så med honom för jag märker hur frustrerad han är över att han inte får fram det han vill säga. Och hur ivrig han är och vill berätta allt men liksom hakar upp sig. Han verkar inte lida särskilt mycket egentligen, bryr sig inte så mycket, men ett äldre barn gjorde narr av honom häromdagen och mitt hjärta går sönder om det är så det ska vara. Att han blir retad och inte vågar prata sen.
Han är ju världens roligaste och goaste och har så många underbara funderingar och jag vill inte gå miste om det för att han blir hämmad av stamningen.
Åh, jag vill inte göra en grej av det här, för det är det inte egentligen, men jag är ändå lite lite orolig. Vill skydda honom mot allt ont och så ni vet.
Kan inte någon bara säga att det blir bra? Att det bara är så här det är ibland (vilket jag vet eftersom det är vanligt i hans ålder att stamma) och att vi kommer kolla tillbaka på den här tiden sen och knappt minnas att han stammat. Kan någon göra det?
7 kommentarer:
Jag har jobbat på förskola länge och det är vanligt! Speciellt när barnen har mycket ord och berättelser som vill ut! Men ha dialog med bvc o förskolan, dom kommer nog säga till om det behöver tas vidare. Och var retet på förskolan, säg till personalen så dom är medvetna.
Gå in på projektprata.se dom har mycket fakta och råd om stamning
Kicka
Emma: Vi har inte ens sett det som en gnutta problem förrän nu, men får ta upp det med förskolan till exempel om det blir värre.
Retet skedde i en lekpark. Med Felix förstod knappt att barnet retade honom så ville inte göra en grej av det. Borde sagt till barnet egentligen men ibland finner man sig inte i situationen. Jag var liksom en bra bit i från så det blev inte naturligt.
Kicka: Tack, ska kolla upp det!
Ellen stammade massor, i perioder, mellan 3 och 4. Det gick över i våras och nu stammar hon inte alls. Jag är helt säker på att det är en utvecklingsfas som kommer gå över!
Min son som jag tror är några månader äldre än Felix stammade en del för nåt år sedan. Men ja det har gått över nu, av sig själv. Hoppas det går över för Felix också! Skönt att han inte bryr sig så mycket iaf...
Vi känner inte varandra alls men jag har följt din blogg ett par år och känner verkligen med dig och er. Er kamp liksom. Som kanske inte är någon kamp ur ett annat perspektiv men som i ett Stockholmsperspektiv verkligen är en kamp. Förstår precis er längtan efter en egen plats; lägenhet eller hus och en grön plätt. Stockholm är svårt utan (mycket) pengar och känslan av att älska Stockholm är en ganska bitterljuv känsla. Min situation ser å ena sidan likadan ut, å andra sidan inte alls. Vi har bott i Stockholm de senaste tio åren men har nu bestämt oss för att flytta ifrån och flytta till vårt fritidshus. För vår del var det jobbet som inte var roligt, det slet och skavde i magen och ingen av oss trivs egentligen längre på jobbet. Vad vill vi egentligen ha ut av livet? Jag fyller femtio nästa år och vi har nu bestämt oss för att flytta för att påbörja ett nytt kapitel i livet. Jag har gråtit över att lämna, både lämna mitt hem och att lämna Stockholm, tankar av typen "nu kommer jag aldrig mer att gå här, ha min vardag här i det här tunnelbanekaoset, det här är min stad" (som jag svurit över så många gånger) och det känns sorgligt fast ändå bra. Det är verkligen dubbla känslor och jag vill både ha kakan och äta den. Coronapandemin har bidragit stort till att vi tagit steget, vi har redan i praktiken redan flyttat eftersom vi kunnat arbeta på distans från fritidshuset sedan i mars. Jag vet inte vad jag ville säga egentligen, bara att jag känner igen det du skriver så väl. Vilsenheten liksom men med något som pockar på uppmärksamhet inifrån,; är det så här jag ska leva mitt liv eller ska jag göra något annat? Hoppas att ni snart hittar er väg! Ta hand om dig.
Hej, jag är Theresa Williams Efter att ha varit i förhållande med Anderson i flera år, slöt han med mig, jag gjorde allt för att få honom tillbaka men allt var förgäves, jag ville ha honom tillbaka så mycket på grund av den kärlek jag har till honom, Jag bad honom med allt, jag lovade men han vägrade. Jag förklarade mitt problem för min vän och hon föreslog att jag hellre skulle kontakta en trollformell som skulle kunna hjälpa mig att ge en trollformel för att få tillbaka honom men jag är den typen som aldrig trodde på trollformler, jag hade inget annat val än att prova det, jag mailade spell caster, och han sa till mig att det inte var något problem att allt kommer att vara okej före tre dagar, att mitt ex kommer att återvända till mig före tre dagar, han kastade trollformeln och överraskande den andra dagen var det runt 16:00. Mitt ex ringde mig, jag blev så förvånad, jag svarade på samtalet och allt han sa var att han var så ledsen för allt som hände att han ville att jag skulle återvända till honom, att han älskar mig så mycket. Jag var så glad och gick till honom. Det var så vi började leva tillsammans lyckligt igen. Sedan dess har jag lovat att alla jag känner som har ett förhållandeproblem, jag skulle vara till hjälp för en sådan person genom att hänvisa honom eller henne till den enda riktiga och kraftfulla trollformeln som hjälpte mig med mitt eget problem. Hans e-post: {drogunduspellcaster@gmail.com} du kan skicka honom e-post om du behöver hans hjälp i ditt förhållande eller något annat ärende.
1) Love Spells
2) lösning och botemedel mot all sjukdom
3) Växtbaserade botemedel mot någon sjukdom / sjukdom
4) Äktenskapstavlar
5) Graviditetsförtrollning
6) Breakup Spells
7) Döden
8.) Du vill bli befordrad på ditt kontor
9) vill tillfredsställa din älskare
10) Lotteri
Kontakta den här stora mannen om du har några problem för en varaktig lösning
via {drogunduspellcaster@gmail.com}
Skicka en kommentar