Vad hände med brittsommar?

Det är svårt att tro men den här bilden är tagen för lite mer än två veckor sedan, typ 18 dagar sedan. Strålande sol, ute på sjön, bada benen och en kall öl.
I dag, en halv månad senare, blåser det 15 sekundmeter, ännu mer i byarna. Det är elva grader varmt ute. Då och då regnar det.

Vad hände med den där sköna varma brittsommaren? Den där sortens höst där man sakta men säkert får anpassa sig till mörkret på kvällarna och den svalare vinden?
Gillar inte alls att kastas in i hösten. Är inte klar med sommaren ens ju.

Uttråkade?

Men herregud vad dåliga ni är på att kommentera. Är allt jag skriver så fucking boring att det inte är värt att kommentera eller?

Spontan vinkväll

Tänkte bara säga att jag är inne på mitt fjärde glas vin. Bara sådär. Firar nioårsdagen i efterskott.
Gött?
Gött som fan!

Det där med jubileum

I går firade tydligen jag och pojkvännen nio år. Vi glömde bort det. Jag kom på det när jag satt i köket och snackade med en vän i dag. Sa: ”Vi vet inte när vi blev ihop så vi räknar från när jag flyttade hit. Den 1 september 2001”.
Och så slog det mig att det var den 2 september i dag.

Och det speglar hela mig på något sätt. Jag har skitdålig koll på födelsedagar och jubileum. För ett tag sedan slog det mig att jag hade varit rökfri (kom inte och säg något annat, jag har rökt några bloss i sommar men klassar mig fortfarande som helt rökfri) i fyra år. Det hade ju varit ett ypperligt tillfälle att fira.
Och för ännu ett tag sedan slog det mig att jag bloggat i fyra år. Det hade man också kunnat fira. Om man hade velat och kommit i håg.

Jubileum som rör mig själv är jag dock inte så himla noga med egentligen. Värre är det när jag glömmer födelsedagar. Det ger mig ångest. Tack och lov finns ju Facebook nu där de flesta vännerna finns.
Facebook fanns ju däremot inte när jag var ung. Det vet min gamla bästis Lina. Ja, samma Lina.

Hon kan ha fyllt typ 17 eller 19 eller 16 kanske? I alla fall var vi inte bästisar längre, inte på samma vis som förut i alla fall. Vi gick i skilda skolor och hade lite glidit i från varandra. Men vi var fortfarande jättebra vänner och umgicks frekvent.

Det var i början av maj och jag hade träffat en kille som jag var ihop med i två tre fyra veckor. Allt var nytt och spännande och jag ville berätta alla smaskiga detaljer för min andra kompis Madde. Men hon var inte hemma, utan hos Lina. Så jag ringde till Lina och snackade lite kort med henne innan jag bad att få prata med Madde ...

Det var ju bara det att det var Linas födelsedag. Min gamla bästis födelsedag.
Och jag mitt ägghuvud ringde hem till henne, pratade med henne utan att säga grattis, och sedan bad om att få prata med Madde.
Jag är fan inte värd att Lina är så himla snäll mot mig i dag. Usch. Jag skäms ännu.

Pirr i magen inför helgen

Uppföljning på hur snäll min vän är. Fick det här på Facebook av Lina:

Det blir shopping, någon slags lunch/lätt pre dinner, sen utställning och efter bokas bord på New Orleans-inspirerad restaurang. De har vin till maten :) Låter bra?

Låter bra? Nej, låter bäst! Ser grymt mycket fram emot helgen nu!

Sätter fingret på valrörelsen

Via Facebook hittade jag en länk till den bästa artikeln som skrivits om det stundande valet, i mitt tycke.
Ulrik Petersson sätter precis fingret på hur det här valet känns: Axelryckande trots att media och partierna själva talar om ”ödesval”.

(Att man dessutom har tagit min gamla hembygd till sin hjälp ger enligt mig ännu ett plus i boken.)

På jakt efter det röda guldet, del 2

Den spännande fortsättningen av På jakt efter det röda guldet, del 1.

Eftersom kräftfisket är strikt kontrollerat är det förbjudet att vistas på den lilla sjön mellan 22 på kvällen och sex på morgonen. Men eftersom man inte vill riskera att kräftorna ska hitta hålet ut tar man upp mjärdarna så fort som möjligt. Alltså klockan sex.

Den här morgonen var sjön alldeles stilla och det enda som hördes var båtarnas årtag i vattnet.

Vi rodde längst bort först och såg solen som sakta gick upp mellan träden.

Så hittade vi våra flöten, som markerar var mjärdarna ligger, och började dra upp dem.

Pojkvännen fick sticka in händerna och plocka ut kräftorna en efter en. Utan att bli nypt. Han lyckades inte riktigt. Redan i första buren blev det blodutgjutelse.

Vi rodde vidare till nästa mjärde och nästa och nästa.

I nästan alla fanns det kräftor. En del små men ganska många stora. För att man ska få ta upp dem ska de vara minst tio centimeter långa. De små sparar man så de hinner föröka sig och utöka det sinande kräftbeståndet.

Totalt hade vi 15 mjärdar och när vi hade vittjat alla rodde vi tillbaka över det spegelblanka vattnet.

Och vid strandkanten mätte vi alla kräftor och räknade dem. Hälften av dem var godkända, resten tömde vi tillbaka ner i sjön.
Så tog pojkvännens pappa med sig dem hem och kokade med salt, krondill, öl och några sockerbitar så att de förvandlades till det röda guldet. Nu ligger de i vår frys och väntar på att vi ska hitta rätt tillfälle att njuta av dem.

Jaha, en lista

Eftersom typ merparten av bloggarna jag läser kör den här listan gör jag det också.

10 FAVORITER
Färg: Grönt! Allt som är grönt är fint. Får hindra mig från att inreda alla rum gröna. Fast på kläder är det just nu 80-talsfärgen kornblå.
Mat: Just nu vad som helst med pepparrot.
Band: Hoffmaestro. Och Red hot, som vanligt.
Film: Svårt. Har ingen favorit just nu, men brukar svara ”De usual suspects” och liknande filmer som gör att man omedelbart vill se om dem.
Bok: Fullkomligt omöjligt att säga. Särskilt nu när jag inte varit i ett läsflow på ett halvår.
Sport: På tv är det hockey. Om jag måste utöva någon själv blir det nog ... klättring.
Årstid: Våren. Utan tvekan.
Veckodag: Fredag.
Glassmak: Saltlakrits eller choklad.
Tid på dygnet: Förmiddagen, då är jag mest effektiv.

9 FÖR TILLFÄLLET
Humör: Seg men glad. Ledig dag.
Smak: Ingen. Har inte stoppat något i munnen sedan jag vaknade.
Kläder: Blå morgonrock som jag har lovat slänga eftersom den är så urblekt och sladdrig. Men det går inte, den är så jävla skön.
Bakgrund: Morgonpasset i P3 och torktumlaren.
Nagellack: Inget faktiskt. Har varken orkat måla eller klippa naglarna på flera veckor.
Tid: 10:41.
Omgivning: Vardagsrum/kök. I en knut finns datorn.
Irritationsobjekt: Vädret.

6 HAR DU NÅGONSIN
Dejtat någon av dina nära vänner: Nej inte dejtdejtat i ordets rätta bemärkelse i alla fall.
Brutit mot lagen: Ja, varje morgon på väg till jobbet i bilen. Plus lite annat.
Blivit arresterad: Nope.
Badat naken: Ja. Någon gång i vattnet, men frekvent i badkaret.
Varit med på tv: Knappt. Någon gång har jag varit med på lokaltv från presskonferenser där jag också varit. Och en gång i min ungdom blev jag intervjuad angående en omstrukturering på vår gymnasieskola.
Kysst någon du inte känner: Oja.

3 PERSONER
Du kan berätta allt för: Pojkvännen, Tesa och mina systrar.
Du tycker om: Bara välja tre? Omöjligt. Jag väljer i stället tre grupper: Mina vänner här, mina vänner hemhemma och min familj.
Du inte gillar: Jag brukar gilla de flesta faktiskt, så tråkig är jag. Men det finns vissa politiker och andra viktigpettrar som jag stöter på i jobbet som jag har lite svårt för.

2 VAL
Kaffe eller te: Te på morgonen och resten av dagen kaffe.
Vår eller höst: Vår såklart. Hatar hösten och mörkret som kommer med den.

1 ÖNSKAN
Att jag skulle ha lite mer energi just nu. Och fred på jorden. Haha.

Världen går under, undergången är nära

Över 400 miljoner människor världen över är just nu i upplösningstillstånd. Jag är en av dem.
Facebook är nere.

Oh my god. Hur ska vi nu fördriva vår tid?

På jakt efter det röda guldet, del 1

Det var min sista semesterhelg, för typ två veckor sedan. Sommaren gjorde tillfälligt comeback och solen sken och värmde, trots att det var kväll.

Fåglarna flög visserligen söderut, men jag försökte låtsas att det fortfarande var sommar.

Jag, pojkvännen och pojkvännens pappa hoppade i en skranglig eka för att fånga det som fanns nere på botten. Flodkräftor, ännu inte drabbade av kräftpest.

Till vår hjälp hade vi fisk upphackad i bitar. Braxen, skulle det vara. Det var en favorit.

Och så hade vi mjärdar som jag öppnade ...

... och pojkvännens pappa riggade dem klara.

Betet är mitt i så att kräftorna kryper in för att äta, men inte ut.

Och så gällde det att hitta rätt ställen. Pojkvännens pappa har fiskat kräftor där sedan han var en liten pojke och känner vattnen bra. Sedan var det bara att kasta i.

Och så rodde pojkvännen iland oss igen. Genom det ljumma vattnet.

När vi kommit iland kilade jag och pojkvännens pappa till en av mjärdarna vi just lagt för att se om någon redan hade krupit in.

Finfina vänner

Jag gillar min vän väldigt mycket. Jag gillar alla mina vänner, men en av dem extra mycket just nu. Jag ska åka till henne i helgen. Våldgästa, sova på hennes soffa och släpa runt på henne i jakt efter en vinterjacka. Med fårskinn.

Och hon blev överlycklig över mitt spontana besök. Undrade om vi skulle gå på museum, jag föreslog Fotografiska om Leibovitzutställningen fortfarande hänger. (Någon som vet?)
Undrade var vi skulle äta mat och skickade menyer, precis som hon gjorde förra gången.

Jag menar, vem blir inte glad över att få bestämma vilket museum vi ska besöka och dessutom få menyer skickade till sig med allehanda läckerheter och en enda uppgift: Välj vad vi ska äta!
God damn it Lina vad jag gillar dig!

Metablogg

Ibland vet jag inte vad jag vill skriva. Ibland skriver jag mer än jag vill, bara på grund av att jag sitter vid datorn. Ibland skriver jag inte trots att jag vill.
Så vet jag inte vad ni förväntar er. Eller vad jag förväntar mig av er.

Det är knöligt det här med att ha blogg. Men å andra sidan vet jag inte vad jag skulle ta mig till om jag inte hade en.

Some kind of art

Från i lördags kväll, på väg hem.

Skillnad på dum och dum

I dag var jag blåst, men det är ingenting i jämförelse med kockobellona som gjort och ligger bakom den här filmen. Skrämmande dumma. Skrämmande skrämmande dumma.

Edit: Vid närmare eftertanke vill jag inte ha filmen här. Jag vill inte egentligen bidra till att dens budskap sprids vidare. Vill ni se den, klicka på länkarna nedanför.

Läs mer om debatten kring valfilmen här eller här eller egentligen på vilken jävla hemsida som helst. Lika skrämmande är folks kommentarer under artiklarna.

I dag är jag blåst

I dag har jag måndag. Eller om det verkligen är fredag jag har. I alla fall är jag dum som en ko. Blåst. Och fumlig.

Först hällde jag ut en hel mugg kaffe över mig själv, golvet och min stoppade kontorsstol. Fick torka i sju och ett halvt år för att få upp skiten. Och nu sitter jag och luktar surt kaffe, trots att jag försökte blöta jeansen för att få bort kaffet. Mumma.

Och alldeles nyss sa min kollega: ”Är det någon som har en trea att låna ut?”
Intelligent som jag är sa jag: ”Vaddå en trea, vad är det?”
Redaktionschefens svar var ganska klockrent: ”Jo du vet Matilda, det finns folk som bor ovanpå varandra i samma hus i så kallade lägenheter ...”

Jaha. En sådan trea.

Har jag sagt vad jag hade för poäng på Mensatestet jag gjorde en gång?

Bäst i öronen just nu

Den här låten har snurrat hos mig i snart en månad nu och det känns som att jag aldrig kommer att tröttna på den. Så bra!
Dessutom är ju Robyn så jävla smashing snygg att man nästan dör.

En helg i en fyr

Det helt makalösa blixtovädret spelade självklart in, men det var också mycket annat som gjorde helgen i fyren helt magisk. Det var allt liksom, hela stämningen.

Jag hade inte telefonen på mig, ingen klocka och pratade inte det språk som de flesta pratade. Det fanns ingen tv, ingen radio. Ljuden man hörde var vågorna och vinden. Knappt ens fåglar.

Jag var lugn och slapp bry mig. Någon ropade att det var mat, jag satte mig vid bordet och åt. Någon sa: hjälp till att förstärka vågbrytaren med nytt murbruk, jag tog en hink och satte igång. Någon sa att den hemmasnickrade bastun under presenning på berget var varm, jag bastade. Någon sa att det började regna, jag tog skydd inne i fyren.

Det fanns inget som störde, inget som upptog mina tankar. Jag var som ett bekymmersfritt barn som inte ens behövde fatta bagatellbeslut. Någon fattade dem åt mig.

Jag var lycklig. Och lycklig att dela det med pojkvännen.

Sommar

Går igenom bilder. Hittade den här. Längtar tillbaka. Åh, sommar.

Planer vs tid

Jag har stora vida planer just nu.
Klä om en fåtölj nu när jag äntligen hittat ett tyg, gräva fram de gamla nedpackade lådorna med porslin som finns någonstans i garaget och inventera dem, fixa en massa bilder och lägga upp på bloggen, fixa andra bilder till ett best-of-summer-facebookalbum/blogginlägg, sy kuddöverdrag som matchar nya mattan, läsa och kommentera bloggar eftersom jag ligger grymt mycket efter, laga oxbringa och tvätta utemöblerna och olja in dem inför hösten. Bland annat.

Det enda tråkiga är att det krävs tid till detta.

Så som läget är nu har jag inte handlat på evigheter, inte tvättat på två veckor, inte packat upp väskor från resor och övernattningar på olika platser, inte postat ett paket som jag haft i bilen i snart en vecka, inte vattnat blommorna, inte vikt och hängt in provade kläder i garderoben på en månad, inte plockat ur diskmaskinen som varit ren i fyra fem dagar och inte öppnat post på en vecka. Bland annat.

En ekvation som inte går ihop helt enkelt. Hur hinner folk med saker?

Ett av sommarens bästa minnen

Det är suddigt, skakigt, av dålig kvalitet och det bryter precis mitt i sången. Allt sådant som tyder på ett himla dåligt filmklipp. Men trots det är det ett av sommarens bästa minnen.
Hoffmaestro & Chraa live.