Torp torp torp torp och lite mer torp

Jag har tänkt, andats och levt torp hela helgen. Mamma och pappa har varit här och herrejäklar vad mycket vi har fått gjort, även om de efter helgen sa ”vi fick väl inte så mycket gjort ...” De har fel kan jag lova.
Torpet har nämligen gått från att vara ett tomt rum med målade väggar och nyfunnet golv till att bli ett torp på riktigt. Med möbler och lister och köksdel och sovrum och och och och.

Det här har vi gjort:
• Knäskurat golvet. Jag och mamma delade på det och hade ändå träningsvärk i armarna. Vi gjorde slut på en flaska såpa och bytte vatten cirka en miljon gånger.
• Satt dit lister. Alla taklister och alla golvlister är på plats.
• Byggt om det gamla köksskåpet så att det blir högre och bredare och passar bredvid det nya kylskåpet.
• Målat det övre köksskåpet och lådorna. Och de hyllplan och konsoler som ska bli öppna hyllor vid sidan om köksskåpet.
• Sågat till bänkskivan och fått den att passa någorlunda mot den buktande väggen.
• Skurat rent skrubben i köket och gjort i ordning den till ett vedförråd. Och målat skåpet nedanför.
• Burit ner den gamla kökssoffan som stod på loftet i uthuset och skurat den ren och fått den på plats.
• Skruvat ihop de två sängarna som mamma och pappa hade med sig och gjort i ordning i sovrummet på övervåningen.
• Satt upp gardinstängerna igen och hängt upp gardiner.
Och så har vi burit alla möbler på plats, kopplat in och fått kylskåpet på plats, skruvat ihop min nya kap- och girsåg, handlat virke och sån skit, slängt ett helt lass med sopor och köpt ett köksbord.

Säkert har jag glömt något också men hjärnan är så jäkla trött. Den har verkligen gått för högvarv. Dels på torpet där alla ropar ”Matilda, du kom och titta här. Hur ska vi göra här? Hur vill du ha det?”, dels varje morgon när jag i samma ögonblick som jag slagit upp ögonen har börjat fundera vad som ska köpas och hur saker ska lösas. Jag har inte kunnat stänga av. Samma sak i morse när mamma och pappa åkte till färjan och jag fick sova en halvtimme till. Det gick inte. Jag bara tänkte på torpet.
Jag tror att jag börjar få en osund inställning till det nästan. En form av besatthet. Men det går ju inte att låta bli att bli besatt när det blir så vansinnigt snyggt!

Just på den här sista bilden är kanske torpet inte så vrålsnyggt, men fasen så charmigt. Bambutapet och riktigt riktigt gamla sovtäcken. Precis som det ska vara på ett torp.