Jag har liksom haft en superenkel graviditet med mångas mått mätt och är ändå fed up.
Efter i natt har känslorna verkligen förstärkts. Jag har börjat svullna upp nu och har ont i fötter och händer, babyn är så långt ner i bäckenet att det känns som att det ska spricka inifrån, nerven vid mellangärdet är jättemycket i kläm och väcker mig vid alla rörelser sidledes, babyn trycker upp sin fot under mina revben och så är jag ständigt kissnödig och hungrig.
I natt har jag sovit cirka noll timmar känns det som. Har i alla fall vaknat minst varannan av ovanstående orsaker. Har kissat minst fem gånger, ätit två, haft femton sammandragningar, väckts två gånger av fot under revbenen, väckts tre gånger av nerv i kläm, väckts fyra gånger av ont i fötter och händer på grund av svullnad.
Längsta sammanhängande sovtiden har varit från 10 till 12 nu på förmiddagen. Yey.
Så kom ut nu babyn. Jag är färdig med den här graviditeten.
4 kommentarer:
Nej, man (jag) vill inte ha en graviditet till. Men det är ju inte den man får, i slutändan, utan barnet. Och herregud, henne kunde jag ha hundra av.
Åh, känner igen känslan, jag ser verkligen inte fram emot att någonsin vara gravid igen, men som Malin säger är ju belöningen (barnet) värt att göra det tusen ggr om. <3
Alltså det är verkligen inte nåt magiskt vid just förlossningen. Snarare är kanske känslan att aldrig i helvete att jag gör det här igen. Men sen, bebisen, lukten av dom, deras små djurgny, leendet, ögonen, ALLT. Jag känner redan att jag måste ha en bebis till. Fast eh, jag gillade ju typ att vara gravid såatteh. Obs ej i slutet. Med det är nog en evolutionsgrej för att en ska se fram emot att föda för att slippa vara preggers.
Så det är värt det alltså?! Det var det jag misstänkte. Hehe.
Tror dock det är svårt att förstå innan man har barn. Ger mig dock en känsla av hopp nu när jag väntar på att babyn ska bli färdigbakad.
Skicka en kommentar