Ibland längtar jag tillbaka i tiden. Tolka mig rätt, jag är hemskt nöjd med livet just nu, men ibland saknar jag lite stabilitet.
Som här, på bilden för fem år sedan. Här hade jag nyklippt lugg, bodde i hus med pojkvän, katt och hund och hade en bil som åtminstone servades en gång om året. Ett jobb som var invant och bekant och en relativt stabil ekonomi. Ett slags lugn.
Ibland känner jag mig för gammal för allt det här. Ingen kontinuerlig bostad, inget fast jobb, ingen plan. En bil som inte ens officiellt flyttat med och som varken sett en biltvätt, dammsugare eller ett fräscht oljefilter på några år. Katter som är utleasade och ett hår som har ett halvårs utväxt som dessutom börjar bli grå. Och massa massa jobb på alla möjliga obekväma tider och ingen gnutta stabilitet så långt ögat når.
Stabilitet. Tydligen ganska viktigt för mig. Fast å andra sidan är jag hundra miljoner gånger hellre lycklig än stabil. Hellre utan bostad tillsammans med någon jag älskar, hellre ett oregelbundet slitjobb än att bo kvar i en stad jag inte trivs i.
Och någon gång får jag säkert lite mer stabilitet här också. Det är bara jag som är otålig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar