I dag är jag hemma från jobbet. Sjuk med värsta feta förkylningen. I öronen, i näsan, i halsen, i ögonen. Ihopklibbat, täppt och geggigt. Mys.
Så det är lika synd om mig som det var om Linn i går. Så det så.
onsdag, augusti 31, 2011
tisdag, augusti 30, 2011
Hej våldsamma förkylning
Du är så himla ovälkommen du kan vara. Jag vill inte vara förkyld igen. Orkar inte, hinner inte.
måndag, augusti 29, 2011
Rent upphöjt i 100
Jag ligger i sängen. Nyduschad med blött hår. Känner krispiga nytvättade lakan mot min kropp och de luktar svagt av sköljmedel.
På golvet nedanför mig finns inte en smula, inte ett hårstrå, inte en fläck. Det luktar till och med lite såpa. Precis som resten av huset som liksom glänser på sina håll.
Så här rent och fint har inte jag haft det på nästan två månader.
Kan ni då förstå hur jävla underbart det känns att ligga här?
På golvet nedanför mig finns inte en smula, inte ett hårstrå, inte en fläck. Det luktar till och med lite såpa. Precis som resten av huset som liksom glänser på sina håll.
Så här rent och fint har inte jag haft det på nästan två månader.
Kan ni då förstå hur jävla underbart det känns att ligga här?
Hörrni troll
Jag orkar inte med er. Kan ni säga vad ni stör er så förbannat på i stället?
Vore så mycket trevligare att ha en diskussion än bara ert jävla klickande på ogilla-knappen. Tack?
Uppdatering: Nu tar jag bort ogilla-knappen. Jag orkar inte ta en massa kritik för ... jag vet inte ens vad. Hur jag ser ut eller vad menar ni?
Tar gärna diskussioner och konstruktiv kritik i fortsättningen, men kan ni inte argumentera och stå för era åsikter så kan ni lika gärna låta bli att få ha en knapp att klicka på också. Så. Så är det med det.
Vore så mycket trevligare att ha en diskussion än bara ert jävla klickande på ogilla-knappen. Tack?
Uppdatering: Nu tar jag bort ogilla-knappen. Jag orkar inte ta en massa kritik för ... jag vet inte ens vad. Hur jag ser ut eller vad menar ni?
Tar gärna diskussioner och konstruktiv kritik i fortsättningen, men kan ni inte argumentera och stå för era åsikter så kan ni lika gärna låta bli att få ha en knapp att klicka på också. Så. Så är det med det.
Sommarens sista helg
Trots världens huvudvärk och trötthet tog jag och pojkvännen båten till min kollega på grillkväll i lördags. Och vilken tur att vi gjorde det! Det här var troligtvis sommarens sista helg med strålande sol och varmt väder.
När vi kom dit bastade vi i vedbastun och badade länge och väl i det härliga vattnet.
Sedan åt vi brakmiddag och drack vin och vin och öl och vin och drinkar.
Och så här glad och brusig var jag!
Kvällen avslutades först på morgonen och vid sex sju tog vi båten hem igen. Nöjda, glada och förfriskade.
När vi kom dit bastade vi i vedbastun och badade länge och väl i det härliga vattnet.
Sedan åt vi brakmiddag och drack vin och vin och öl och vin och drinkar.
Och så här glad och brusig var jag!
Kvällen avslutades först på morgonen och vid sex sju tog vi båten hem igen. Nöjda, glada och förfriskade.
Tre plus, ett minus
+ I dag är jag ledig!
+ I dag är jag inte så bakis att jag vill dö.
+ I dag släpps Red hot chili peppers nya skiva.
- Tyvärr har bredbandet nåt fel så jag kan inte ladda hem den.
Allt positivt har något negativt med sig, eller vad är det man säger?
+ I dag är jag inte så bakis att jag vill dö.
+ I dag släpps Red hot chili peppers nya skiva.
- Tyvärr har bredbandet nåt fel så jag kan inte ladda hem den.
Allt positivt har något negativt med sig, eller vad är det man säger?
söndag, augusti 28, 2011
Nyvaken
Skulle jag inte ha kräftskiva här hemma nästa helg skulle jag lätt kunna säga att jag aldrig mer ska dricka alkohol.
Hoho. I dag är livet tungt.
Hoho. I dag är livet tungt.
lördag, augusti 27, 2011
Trygg av bloggare
Jag skulle aldrig ha läst Nattfåk. Drömde den vidrigaste mardrömmen på flera år i natt och det enda jag kan tänka är att min hjärna fabulerat ihop något sådant vidrigt på grund av boken.
Nu, i dagsljus, känns drömmen inte så läskig, men i natt låg jag och skakade och kramphöll i pojkvännen.
Jag tvingade upp ögonen och låg och stirrade ut i rummet för att hjärnan skulle förstå att jag låg i mitt sovrum, hemma i huset, här där jag är trygg, att jag inte fortfarande drömde. Tittade på böckerna i bokhyllan, på de gamla cd-skivorna, på garderoberna. Men ingenting hjälpte.
Jag var i något slags mellanting mellan vaken och dröm och var övertygad om att om jag kollade på klockan skulle den visa 666 på något vis. Och att det var helt tyst i hela huset gjorde allt sjukt skrämmande.
På något sätt lyckades jag styra in mina halvvakna tankar på bloggen och då kom bloggaren Alexandra Malmqvist-Olsson som bloggar på alexmo.se upp i drömmen.
Och på något underligt vis gjorde hon mig trygg och lugn. Så trygg och lugn att jag somnade om. Utan mardrömmar.
Så jag vill mest säga tack! För att du fanns där i min hjärna.
Och så behöver vi inte tänka på att jag är sjukt bloggskadad som drömmer om och blir trygg av andra bloggare.
Nu, i dagsljus, känns drömmen inte så läskig, men i natt låg jag och skakade och kramphöll i pojkvännen.
Jag tvingade upp ögonen och låg och stirrade ut i rummet för att hjärnan skulle förstå att jag låg i mitt sovrum, hemma i huset, här där jag är trygg, att jag inte fortfarande drömde. Tittade på böckerna i bokhyllan, på de gamla cd-skivorna, på garderoberna. Men ingenting hjälpte.
Jag var i något slags mellanting mellan vaken och dröm och var övertygad om att om jag kollade på klockan skulle den visa 666 på något vis. Och att det var helt tyst i hela huset gjorde allt sjukt skrämmande.
På något sätt lyckades jag styra in mina halvvakna tankar på bloggen och då kom bloggaren Alexandra Malmqvist-Olsson som bloggar på alexmo.se upp i drömmen.
Och på något underligt vis gjorde hon mig trygg och lugn. Så trygg och lugn att jag somnade om. Utan mardrömmar.
Så jag vill mest säga tack! För att du fanns där i min hjärna.
Och så behöver vi inte tänka på att jag är sjukt bloggskadad som drömmer om och blir trygg av andra bloggare.
fredag, augusti 26, 2011
Inte så stursk
Mitt mående just nu: Inte så bra.
Jag vetetusan vad det är med mig men jag är så trött så trött så trött. Jag är så trött att allt jag vill göra är att sova. I går på jobbet hade jag vansinnig huvudvärk, tog tabletter som knappt hjälpte och orkade ändå inte laga mat.
Köpte två korvar från mojen till middag och åkte hem och sov två timmar på soffan.
Vaknade, dumglodde på tv i en och en halv timme och gick sedan till sängen, läste och somnade. Bör ha sovit åtta timmar i natt men är inte det minsta utvilad.
I morse när jag vaknade var jag som i dvala och vaknade inte till liv förrän tjugo i åtta. En kvart innan jag bör sitta i bilen på väg till jobbet.
Så. Nu sitter jag på jobbet med påsar under ögonen, håglös blick, hängande mungipor och skitigt hår som jag satt upp i någon slags frisyr. Oh the joy.
Hoppas att den magiska cocktailen (en panadol 1 g, en ibumax 400 mg, tre koffeintabletter) som min kollega gav mig ska ge verkan. Det och en fet kopp Zoegas. Kanske hjärnan kan bli så alert att jag kan skriva artiklar i alla fall?
Jag vetetusan vad det är med mig men jag är så trött så trött så trött. Jag är så trött att allt jag vill göra är att sova. I går på jobbet hade jag vansinnig huvudvärk, tog tabletter som knappt hjälpte och orkade ändå inte laga mat.
Köpte två korvar från mojen till middag och åkte hem och sov två timmar på soffan.
Vaknade, dumglodde på tv i en och en halv timme och gick sedan till sängen, läste och somnade. Bör ha sovit åtta timmar i natt men är inte det minsta utvilad.
I morse när jag vaknade var jag som i dvala och vaknade inte till liv förrän tjugo i åtta. En kvart innan jag bör sitta i bilen på väg till jobbet.
Så. Nu sitter jag på jobbet med påsar under ögonen, håglös blick, hängande mungipor och skitigt hår som jag satt upp i någon slags frisyr. Oh the joy.
Hoppas att den magiska cocktailen (en panadol 1 g, en ibumax 400 mg, tre koffeintabletter) som min kollega gav mig ska ge verkan. Det och en fet kopp Zoegas. Kanske hjärnan kan bli så alert att jag kan skriva artiklar i alla fall?
torsdag, augusti 25, 2011
Jag säger det igen
GE FAN I ATT KOMMENTERA FOLKS UTSEENDE OCH KROPPAR!
Jag vet hur jag ser ut, ingen behöver påpeka det eller försöka ge hintar om att jag är för smal. Capice?
Jag vet hur jag ser ut, ingen behöver påpeka det eller försöka ge hintar om att jag är för smal. Capice?
Apropå musiksmak
Jag och min pojkvän bodde i en liten tvåa när vi blev ihop. Den var 50 kvadratmeter stor (inklusive badrum) och hade bara en enda hel vägg. Alltså, en vägg där det inte fanns fönster eller dörrar, och där hade vi sänggaveln.
I och med att den var så liten hade vi lyft bort alla dörrar, som annars bara var i vägen, vilket gjorde att hela lägenheten blev som ett helt rum.
Mitt i lägenheten stod pojkvännens gamla stereo som han hade köpt när han var 16 år och flyttade hemifrån. Den var som stereor var på den tiden – stor, klumpig, svart – och hade sex likadana stora, klumpiga och svarta högtalare som vi tråcklade in på de få kvadratmetrarna som fanns i lägenheten. Ljudet var därför högt och bra och musiken hördes precis i hela lägenheten.
Stereon var femväxlad och någon gång runt 2002-2005 stoppade jag i fem skivor i den. Fem skivor som sedan blev kvar där i. Som spelades om och om och om och om igen i säkert ett år. De skivorna har än i dag en speciell plats i mitt hjärta.
Yvonne – True Love
N.E.R.D – Fly or die
HIM – And love said no
Titiyo – Come along
Hellacopters – High Visibility
Jag kan alla låtar, älskar alla låtar. Lyssna på dem, de finns på Spotify.
Och ett långt PS. De här skivorna var också flitigt spelade i den stereon:
Infinite Mass – The Face
Red hot chilipeppers – By the way
Stakka Bo – Jr
Nirvana – Nevermind
The Sounds – Living in America
Foo fighters – There is nothing left to lose
The knife – Deep cuts
Hello Saferide – Introducing Hello Saferide
Alla finns förstås representerade på min spellista.
I och med att den var så liten hade vi lyft bort alla dörrar, som annars bara var i vägen, vilket gjorde att hela lägenheten blev som ett helt rum.
Mitt i lägenheten stod pojkvännens gamla stereo som han hade köpt när han var 16 år och flyttade hemifrån. Den var som stereor var på den tiden – stor, klumpig, svart – och hade sex likadana stora, klumpiga och svarta högtalare som vi tråcklade in på de få kvadratmetrarna som fanns i lägenheten. Ljudet var därför högt och bra och musiken hördes precis i hela lägenheten.
Stereon var femväxlad och någon gång runt 2002-2005 stoppade jag i fem skivor i den. Fem skivor som sedan blev kvar där i. Som spelades om och om och om och om igen i säkert ett år. De skivorna har än i dag en speciell plats i mitt hjärta.
Yvonne – True Love
N.E.R.D – Fly or die
HIM – And love said no
Titiyo – Come along
Hellacopters – High Visibility
Jag kan alla låtar, älskar alla låtar. Lyssna på dem, de finns på Spotify.
Och ett långt PS. De här skivorna var också flitigt spelade i den stereon:
Infinite Mass – The Face
Red hot chilipeppers – By the way
Stakka Bo – Jr
Nirvana – Nevermind
The Sounds – Living in America
Foo fighters – There is nothing left to lose
The knife – Deep cuts
Hello Saferide – Introducing Hello Saferide
Alla finns förstås representerade på min spellista.
onsdag, augusti 24, 2011
Monstret
Är sjuuukt trött nu. Stress på jobbet, dåligt med sömn och kanske en släng blodbrist? Jag gav blod i går nämligen.
Men det har varit mycket roligt i dag iaf. Fikat med Tesa, intervjuat två otroligt härliga människor och slutligen hämtat hem min tavla som jag köpte för födelsedagspengarna.
Det är ett färgglatt, härligt monster. Eller ett uppförstorat kvalster egentligen. Folk tycker kanske att jag är knäpp som har äckliga djur på väggen, men jag älskar den. Särskilt färgerna!
Ska få en fin plats i hemmet.
Tavlan heter René och är målad av den lokala konstnären Pernilla Hurme. Hon gör grymt härliga saker med mycket färg. Just the way I like it.
Men det har varit mycket roligt i dag iaf. Fikat med Tesa, intervjuat två otroligt härliga människor och slutligen hämtat hem min tavla som jag köpte för födelsedagspengarna.
Det är ett färgglatt, härligt monster. Eller ett uppförstorat kvalster egentligen. Folk tycker kanske att jag är knäpp som har äckliga djur på väggen, men jag älskar den. Särskilt färgerna!
Ska få en fin plats i hemmet.
Tavlan heter René och är målad av den lokala konstnären Pernilla Hurme. Hon gör grymt härliga saker med mycket färg. Just the way I like it.
Den Ultimata Spellistan
För hundra år sedan, typ, började jag sammanställa musik som jag älskar. Musik som har betytt något för mig, som berört mig, som förknippas med viktiga händelser i mitt liv eller som kan få mig att börja gråta skratta rysa njuta drömma. Musik som är jag.
Listan är långt ifrån klar och långt ifrån fullständig, en del av mina favoritlåtar finns inte ens på Spotify. Och den är ständigt under omgörning där låtar jag lyssnat på för mycket försvinner och låtar jag älskar just nu läggs till. En del för evigt, andra för en stund. Men grunden består. Grunden som är extremt spretig där låtarna är allt från reggae till hiphop, vidare till house till syntetiskt plinkplonk till pop och rock och hårdrock och som landar någonstans i fina ballader och radiodängor. Den enda röda tråden är jag.
Så. Här är den. Den Ulitimata Spellistan. 23 timmar sinnessjukt bra musik.
Listan är långt ifrån klar och långt ifrån fullständig, en del av mina favoritlåtar finns inte ens på Spotify. Och den är ständigt under omgörning där låtar jag lyssnat på för mycket försvinner och låtar jag älskar just nu läggs till. En del för evigt, andra för en stund. Men grunden består. Grunden som är extremt spretig där låtarna är allt från reggae till hiphop, vidare till house till syntetiskt plinkplonk till pop och rock och hårdrock och som landar någonstans i fina ballader och radiodängor. Den enda röda tråden är jag.
Så. Här är den. Den Ulitimata Spellistan. 23 timmar sinnessjukt bra musik.
tisdag, augusti 23, 2011
På er inrådan
Titta! Nu har jag hämtat James Freys senaste bok The final testament of the holy bible och ska hugga in på den.
Helt på er inrådan. Förväntningarna? Skyhöga förstås!
Helt på er inrådan. Förväntningarna? Skyhöga förstås!
Här sitter jag och äter papper
I ett försök att pigga upp mig tog jag emot en kinesisk ”godis” som min kollega har haft med sig från, ja Kina då.
Ser ni min skeptiska min så fattar ni hur det smakade.
För övrigt ser det ut som att jag har kanintänder. Och det är ju snyggt.
Helt utan substans
Har en sådan dag i dag. En sådan dag då jag känner mig ful, hemsk och värdelös. Då jag känner mig löjlig, barnslig och omogen. Då jag känner mig fel på alla sätt och vis.
En sådan dag då jag känner för att radera mitt facebook-konto eftersom allt som finns där handlar om fylla och krafs. Inget vettigt, ingen substans, ingenting.
Och jag känner mig så också. Utan substans. Utan personlighet. Värdelös.
Det är en sådan dag i dag.
En sådan dag då jag känner för att radera mitt facebook-konto eftersom allt som finns där handlar om fylla och krafs. Inget vettigt, ingen substans, ingenting.
Och jag känner mig så också. Utan substans. Utan personlighet. Värdelös.
Det är en sådan dag i dag.
måndag, augusti 22, 2011
Då vill jag ta bort ogillaknappen
Jag kan ta kritik som jag får här. Jag kan ta osakliga påhopp och folk som ogillar saker som rör mig. Jag har valt att finnas här och fläka ut mitt liv.
Men när ni börjar klicka ogilla på inlägget om min syster, då är måttet rågat! Hur fan vågar ni göra det, utan att ens motivera eller ens stå för det? Hon har inte valt att jag ska skriva om henne, hon har inte valt att bli omnämnd här. Och hon har ingen chans att försvara sig.
Vill ni komma med konstruktiv kritik, eller vad ni nu vill, kan ni skriva det i kommentatorfältet på Sunnebloggen. Där har hon en chans att förklara och försvara sig i alla fall.
Tänk er för, för fan.
Men när ni börjar klicka ogilla på inlägget om min syster, då är måttet rågat! Hur fan vågar ni göra det, utan att ens motivera eller ens stå för det? Hon har inte valt att jag ska skriva om henne, hon har inte valt att bli omnämnd här. Och hon har ingen chans att försvara sig.
Vill ni komma med konstruktiv kritik, eller vad ni nu vill, kan ni skriva det i kommentatorfältet på Sunnebloggen. Där har hon en chans att förklara och försvara sig i alla fall.
Tänk er för, för fan.
Vad är det med den här hösten?
Alltså. Jag konstaterade nyss att jag har något att göra varje helg fram till mitten av oktober. Varje helg uppbokad.
Hur kan det vara så många fester och så mycket att göra? Helt sjukt!
Så här ser min höst ut:
27 augusti: Grillfest.
3 september: Kräftskiva.
10-11 september: Hemlig födelsedagsresa.
17 september: Hejdåfest för min kollega.
22-25 september: Syrran kommer hit.
2 oktober: Första halvlugna helgen, bara kalas på söndagen.
8 oktober: Till Karlstad och fira mammas 60-årsdag i efterskott.
11 oktober: Red hot chilipeppers-konsert i Globen.
15 oktober: Tjejfest. (Uppdatering en timme senare ...)
Och någon gång under hösten ska jag på spa med pojkvännen och säkert också jobba helg.
Jag klagar förstås inte, men jag måste erkänna att det är lite för fullt upp.
Fast. Det får ju förhoppningsvis ashösten att gå lite lite fortare.
Hur kan det vara så många fester och så mycket att göra? Helt sjukt!
Så här ser min höst ut:
27 augusti: Grillfest.
3 september: Kräftskiva.
10-11 september: Hemlig födelsedagsresa.
17 september: Hejdåfest för min kollega.
22-25 september: Syrran kommer hit.
2 oktober: Första halvlugna helgen, bara kalas på söndagen.
8 oktober: Till Karlstad och fira mammas 60-årsdag i efterskott.
11 oktober: Red hot chilipeppers-konsert i Globen.
15 oktober: Tjejfest. (Uppdatering en timme senare ...)
Och någon gång under hösten ska jag på spa med pojkvännen och säkert också jobba helg.
Jag klagar förstås inte, men jag måste erkänna att det är lite för fullt upp.
Fast. Det får ju förhoppningsvis ashösten att gå lite lite fortare.
En annan syster
Vill bara passa på att göra lite reklam för min ena syster som nu tydligen också fattat att ”blogga is the shit”. Hon gör det kollektivt i Sunnebloggen där olika Sunnebor får skriva om sina liv i Selma Lagerlöfs hemort. Och hela den här veckan är min systers.
Här är min fina systers första inlägg.
Här är min fina systers första inlägg.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)