Pojkvännen var fast på en öde ö och fick hjälp av en efterlyst orm att komma därifrån. Eftersom de trodde att han också kunde vara involverad i ormens strul höll de kvar honom.
För att säkerställa att han inte skulle smita satte de runt 50 akupunkturnålar som var lika stora som stickor i honom. Han skrek och blodet rann. Fy fan vad vidrigt det var!
Var får hjärnan alla fucked up drömmar från? Slutar aldrig att förvånas. Om jag, som är någorlunda frisk i skallen, hittar på sådant här vill jag inte ens föreställa mig vad för fantasier en psykopat kan ha. Hu.
Edit: vilka "de" var fattade jag aldrig ens i drömmen.
onsdag, februari 09, 2011
tisdag, februari 08, 2011
Inte boka, inte boka, inte boka
Jag är med på hotels.com:s mejllista för nyhetsbrev. Det är mycket dumt. Mycket mycket dumt och farligt för plånboken. Varför?
DET ÄR REA PÅ HOTELL I NEW YORK!
Nej! Jag har inte råd! Inte boka, inte boka, inte boka, inte boka, inte boka, inte boka, inte boka. Hur många gånger måste man upprepa det innan fingrarna förstår?
DET ÄR REA PÅ HOTELL I NEW YORK!
Nej! Jag har inte råd! Inte boka, inte boka, inte boka, inte boka, inte boka, inte boka, inte boka. Hur många gånger måste man upprepa det innan fingrarna förstår?
måndag, februari 07, 2011
Lycka är ...
... att messa fina vännerna hemhemma och höra om de har något för sig i helgen eftersom jag har planer på att åka dit och få till svar: Vi ska ses allihopa, välkommen du med!
Glädjen! Lyckan! Euforin!
Glädjen! Lyckan! Euforin!
Leva livet, när ska jag leva livet?
Vakna, kissa, duscha, klä på sig, kissa med hunden, äta frukost. Jobba. Tanka bilen, handla, kissa med hunden, laga mat, plocka ur diskmaskinen, äta, sätta på en tvätt, kissa, kolla mejlen, svara på mejl, blogga, facebooka, lägga sig på soffan, dumglo på tv, kissa och gå och lägga sig.
Eller ännu värre: Vakna, kissa, kissa med hunden, äta frukost, kolla mejlen, svara på mejl, blogga, facebooka, sätta på en tvätt, duscha, klä på sig, plocka ur diskmaskinen, laga mat, äta, kissa med hunden. Jobba. Åka hem, kissa och gå och lägga sig.
När är det tänkt att allt det där livsbejakande, roliga och utvecklande ska hinnas med? När man antingen jobbar dag och är ett kolli när man kommer hem eller när man jobbar kväll och inte har möjlighet att träffa en annan levande människa?
Är det det här som är livet? Kissa, tvätta och jobba. Inget mer än så?
Eller ännu värre: Vakna, kissa, kissa med hunden, äta frukost, kolla mejlen, svara på mejl, blogga, facebooka, sätta på en tvätt, duscha, klä på sig, plocka ur diskmaskinen, laga mat, äta, kissa med hunden. Jobba. Åka hem, kissa och gå och lägga sig.
När är det tänkt att allt det där livsbejakande, roliga och utvecklande ska hinnas med? När man antingen jobbar dag och är ett kolli när man kommer hem eller när man jobbar kväll och inte har möjlighet att träffa en annan levande människa?
Är det det här som är livet? Kissa, tvätta och jobba. Inget mer än så?
Saker som oroar mig
När jag skär mig på något vasst när jag rensar avloppet.
Uuuuh vilka bakterier som kan hamna i det såret. Dör jag nu?
Därför vill jag bli vuxen
Jag ligger i skitiga lakan. Själva täcket har kanat ut till hälften vilket gör att det är en enorm tyghög mot ansiktet och från knäna och nedåt är det bara kalla täcket som värmer. Det har varit så i tre dagar nu, men jag har inte orkat göra något åt det.
I julas satte vi i iläggsskivan i bordet. Den är fortfarande kvar, trots att den gör att köket/vardagsrummet blir jättelitet och trångt.
I tisdags skulle jag dölja mina svarta ringar under ögonen och tog fram en liten tub med concealer. Har inte använt den sen den helt i onödan följde med på Malaysiaresan. När jag öppnade den hade det, kanske på grund av flygresan, bildats ett tryck i den vilket gjorde att det splashade ut en massa kräm i hela handfatet. Det ser ut som att någon har bajsat i handfatet. Jag har fortfarande inte tagit bort det.
Katten har sprättat ut kattsand över hela golvet. Det har legat i en vecka och jag har fortfarande inte sopat upp det.
Vi har fortfarande inte tvättat kläderna vi hade på resan. Och de kläder vi faktiskt har tvättat ligger i en enda stor hög och samlar damm. Ingen har orkat vika dem. Till på köpet är hela sovrumsgolvet täckt av kläder som jag rev ut i lördags i jakt efter något att ha på mig. Jag orkade inte ta hand om dem i går utan har klivit över dem flera gånger i stället.
Så nu vet ni. Det är därför jag skulle behöva bli lite vuxen. Ta ansvar över mitt liv och sluta skjuta upp allt till framtiden. Jag är så jävla less på det.
I julas satte vi i iläggsskivan i bordet. Den är fortfarande kvar, trots att den gör att köket/vardagsrummet blir jättelitet och trångt.
I tisdags skulle jag dölja mina svarta ringar under ögonen och tog fram en liten tub med concealer. Har inte använt den sen den helt i onödan följde med på Malaysiaresan. När jag öppnade den hade det, kanske på grund av flygresan, bildats ett tryck i den vilket gjorde att det splashade ut en massa kräm i hela handfatet. Det ser ut som att någon har bajsat i handfatet. Jag har fortfarande inte tagit bort det.
Katten har sprättat ut kattsand över hela golvet. Det har legat i en vecka och jag har fortfarande inte sopat upp det.
Vi har fortfarande inte tvättat kläderna vi hade på resan. Och de kläder vi faktiskt har tvättat ligger i en enda stor hög och samlar damm. Ingen har orkat vika dem. Till på köpet är hela sovrumsgolvet täckt av kläder som jag rev ut i lördags i jakt efter något att ha på mig. Jag orkade inte ta hand om dem i går utan har klivit över dem flera gånger i stället.
Så nu vet ni. Det är därför jag skulle behöva bli lite vuxen. Ta ansvar över mitt liv och sluta skjuta upp allt till framtiden. Jag är så jävla less på det.
söndag, februari 06, 2011
lördag, februari 05, 2011
Det magiska vinet
Dricker det magiska vinet den här helgen också! Hoppas på samma effekt som sist. Med andra ord: mycket fylla, ingen bakfylla. Nu är det fest!
Sötstark kycklinggryta
I går slängde jag och pojkvännen ihop en rätt inspirerad av vår Asienresa. Något liknade åt jag faktiskt på Langkawi. Rätten i går blev nästan ännu godare. Så här gjorde vi:
600 gram kycklingfiléer
2 mogna mango
2 chilifrukter
4 vitlöksklyftor
1 lime
ca 1-2 msk färsk riven ingefära
vatten
salt och peppar
ris
Strimla kycklingen i lagom tuggbitar. Fräs med salt och peppar i olja och smör tills de precis börjar få färg. Inte för mycket för då blir de torra.
Hacka vitlök och chili. Släng det i en gryta tillsammans med den frästa kycklingen.
Riv skalet av typ en halv lime och pressa i juicen från hela limen i grytan.
Riv i ingefära.
Skala mangon och stimla den i ungefär lika stora bitar som kycklingen och lägg i dem i grytan.
Häll på vatten, så att det nästan täcker kycklingen. Låt koka en stund tills kycklingen är helt klar och smaka av. Eventuellt kan man behöva spetsa med lite sambal om det är för klen chili.
Servera med ris. Ät och njut!
600 gram kycklingfiléer
2 mogna mango
2 chilifrukter
4 vitlöksklyftor
1 lime
ca 1-2 msk färsk riven ingefära
vatten
salt och peppar
ris
Strimla kycklingen i lagom tuggbitar. Fräs med salt och peppar i olja och smör tills de precis börjar få färg. Inte för mycket för då blir de torra.
Hacka vitlök och chili. Släng det i en gryta tillsammans med den frästa kycklingen.
Riv skalet av typ en halv lime och pressa i juicen från hela limen i grytan.
Riv i ingefära.
Skala mangon och stimla den i ungefär lika stora bitar som kycklingen och lägg i dem i grytan.
Häll på vatten, så att det nästan täcker kycklingen. Låt koka en stund tills kycklingen är helt klar och smaka av. Eventuellt kan man behöva spetsa med lite sambal om det är för klen chili.
Servera med ris. Ät och njut!
fredag, februari 04, 2011
Var är helgen? Kom nu!
Nu är jag så jävla less på att jobba. Jag vill inte skriva ett ord till som ska hamna i tryck. Jag vill inte, jag vill inte, jag vill inte. Det känns som att jag är tömd. Jag har skrivit så många bokstäver den här veckan att det inte finns några kvar.
Nu vill jag gå hem. Men det är bara önskedrömmar. Jag har en hel jävla artikel kvar att skriva. Baaaajs.
Nu vill jag gå hem. Men det är bara önskedrömmar. Jag har en hel jävla artikel kvar att skriva. Baaaajs.
torsdag, februari 03, 2011
Har man alltid ett val?
De sprang båda två allt vad benen bar. Andan i halsen och nästan blod i svalget. Shit shit shit. Tänk om hon fick tag i dem, tanten i affären.
Det sista de hade hört var hennes röst som ljöd över parkeringen: Om jag kommer på er med att snatta en gång till anmäler jag er till polisen! Så våga inte visa er! Som tur var hade hon inte sprungit längre än dit.
Aldrig förr hade de varit så nära att åka fast. Hennes hjärta höll på att trilla ur kroppen. Av rädsla. Av adrenalin. De stannade till, pustade och flåsade. Han hängde på knäna och spottade några gånger i marken. Hon slog sig utmattad ner på en betonggris. Fy fan vad nära det var!
Hon stack ner handen i fickan. Fyra små bokstäver låg där, bokstäver som bildade namnet på killen hon just då var kär i. Vad skulle hon göra med dem? Stöldgodset, det som nästan fick dem att åka dit.
Hon stoppade ner dem i fickan igen och fingrade upp cigarettpaketet i stället. Sträckte fram det till honom och tände sedan bägges cigg. Fy fan vad nära det var!
Hon kom från en medelklassfamilj. Trygg uppväxt, föräldrar som hängde ihop. Han kom från ett skilsmässohem och hans pappa hade suttit inne. Båda två var i samma sits, tänjde på gränserna och sökte spänning och äventyr. Snattade, rökte och söp sig fulla. Båda låtsades vara välvårdade och ordningsamma hemma men var ett kaos inuti. Likadana fast med olika bakgrund.
Tre år senare.
Hon har på sig ett par Savannbyxor. Svarta, raka som sitter tajt över hennes smala ben. Har blond page och handväska. Och skor med en liten klack. Hon röker och festar fortfarande ganska hårt. Men snattar inte längre. Börjar ordna upp sig själv. Har betyg som är helt okej och blir kallad divig när hon inte hör.
Han har ett par svarta jeans. En kedja med nycklar hänger från en av henkorna ner i fickan. Har kortklippt lättskött frisyr och alldeles för utnötta breda gympaskor. Han röker fortfarande, ibland också gräs, och festar för jämnan. Snattar fortfarande men åker inte fast, tekniken är förfinad. Har gjort ett inbrott för att få tag i sprit en gång och är aldrig i skolan. Han börjar inte ordna upp sig. Han börjar ställa till det.
De var samma då, men är olika tre år senare. Han med trasig barndom, hon med mysig.
Valde hon rätt vid ett vägskäl och han valde fel? Eller hade de inget val? Var bakgrunden avgörande? Var den trygga barndomen det som fick henne att inse att vägen hon vandrade på var fel? Var hans trasiga det som fick honom att bara sjunka längre och längre ned?
Har alla människor verkligen ett val och vad är det i så fall som får vissa att välja rätt och andra att välja fel?
Nutid.
I dag är hon vuxen med ordnad tillvaro. Han finns inte längre.
Det sista de hade hört var hennes röst som ljöd över parkeringen: Om jag kommer på er med att snatta en gång till anmäler jag er till polisen! Så våga inte visa er! Som tur var hade hon inte sprungit längre än dit.
Aldrig förr hade de varit så nära att åka fast. Hennes hjärta höll på att trilla ur kroppen. Av rädsla. Av adrenalin. De stannade till, pustade och flåsade. Han hängde på knäna och spottade några gånger i marken. Hon slog sig utmattad ner på en betonggris. Fy fan vad nära det var!
Hon stack ner handen i fickan. Fyra små bokstäver låg där, bokstäver som bildade namnet på killen hon just då var kär i. Vad skulle hon göra med dem? Stöldgodset, det som nästan fick dem att åka dit.
Hon stoppade ner dem i fickan igen och fingrade upp cigarettpaketet i stället. Sträckte fram det till honom och tände sedan bägges cigg. Fy fan vad nära det var!
Hon kom från en medelklassfamilj. Trygg uppväxt, föräldrar som hängde ihop. Han kom från ett skilsmässohem och hans pappa hade suttit inne. Båda två var i samma sits, tänjde på gränserna och sökte spänning och äventyr. Snattade, rökte och söp sig fulla. Båda låtsades vara välvårdade och ordningsamma hemma men var ett kaos inuti. Likadana fast med olika bakgrund.
Tre år senare.
Hon har på sig ett par Savannbyxor. Svarta, raka som sitter tajt över hennes smala ben. Har blond page och handväska. Och skor med en liten klack. Hon röker och festar fortfarande ganska hårt. Men snattar inte längre. Börjar ordna upp sig själv. Har betyg som är helt okej och blir kallad divig när hon inte hör.
Han har ett par svarta jeans. En kedja med nycklar hänger från en av henkorna ner i fickan. Har kortklippt lättskött frisyr och alldeles för utnötta breda gympaskor. Han röker fortfarande, ibland också gräs, och festar för jämnan. Snattar fortfarande men åker inte fast, tekniken är förfinad. Har gjort ett inbrott för att få tag i sprit en gång och är aldrig i skolan. Han börjar inte ordna upp sig. Han börjar ställa till det.
De var samma då, men är olika tre år senare. Han med trasig barndom, hon med mysig.
Valde hon rätt vid ett vägskäl och han valde fel? Eller hade de inget val? Var bakgrunden avgörande? Var den trygga barndomen det som fick henne att inse att vägen hon vandrade på var fel? Var hans trasiga det som fick honom att bara sjunka längre och längre ned?
Har alla människor verkligen ett val och vad är det i så fall som får vissa att välja rätt och andra att välja fel?
Nutid.
I dag är hon vuxen med ordnad tillvaro. Han finns inte längre.
Let's talk about sex
Hur kommer det sig att hur oskyldigt ett samtal eller en statusuppdatering på Facebook än kan vara hamnar man av någon anledning alltid i slutändan i sexträsket?
Eller är det bara jag?
Eller är det bara jag?
onsdag, februari 02, 2011
Bäst av 76
Hörde nyligen att i Sverige, på de nio eller tio av de vanligaste kanalerna, kan man just i detta nu se 76 olika matprogram. Det är ”Halvåtta hos mig”, ”Vad blir det för mat?”, ”Leila bakar”, ”Kniven mot strupen”, ”Nigella”, Jamie Oliwer gör allt möjligt” och ”Master chef”. För att nämna några. Hur mycket som helst att se för den som gillar mat och matlagning alltså.
Med andra ord, en orgie för mig.
Men i dag har jag ännu en gång fått bekräftat att det finns ett program som slår alla andra. Och det är faktiskt inte Per Morbergs. Det är ”Plura och Mauros kök”. Lagom avancerad mat, lagom dos mat och lagom dos underhållning.
Det är så skönt att man blandar ytligt ”lära känna”-snack med frågor som meningen med livet. Allt kryddat med ansenliga mängder alkohol, sköna människor, röka och bra musik. Helt perfekt, helt enkelt.
Med andra ord, en orgie för mig.
Men i dag har jag ännu en gång fått bekräftat att det finns ett program som slår alla andra. Och det är faktiskt inte Per Morbergs. Det är ”Plura och Mauros kök”. Lagom avancerad mat, lagom dos mat och lagom dos underhållning.
Det är så skönt att man blandar ytligt ”lära känna”-snack med frågor som meningen med livet. Allt kryddat med ansenliga mängder alkohol, sköna människor, röka och bra musik. Helt perfekt, helt enkelt.
Jag vet vem puffaren är
Jag har helt glömt att berätta att det gick upp ett ljus för mig häromdagen. Med viss hjälp av tidningens fotoarkiv, vill säga. Ehhrm, är man vansinnigt nyfiken så är man ...
Ett ansikte till ett namn gör mycket: Jag vet nu vem puffaren är.
Det är bara en random person som jag, samma dag som jag fick puffen, stötte på (stöta som i råka på, inte stöta som i vilja ligga med) på hamburgerhaket. Personen stod framför mig i kön och tittade på mig lite så där halvigenkännande alternativt halvflirtande. Och tydligen måste den personen vetat vem jag är och puffat mig.
Huvudfrågan kvarstår dock. Vad vill man när man puffar?
Ett ansikte till ett namn gör mycket: Jag vet nu vem puffaren är.
Det är bara en random person som jag, samma dag som jag fick puffen, stötte på (stöta som i råka på, inte stöta som i vilja ligga med) på hamburgerhaket. Personen stod framför mig i kön och tittade på mig lite så där halvigenkännande alternativt halvflirtande. Och tydligen måste den personen vetat vem jag är och puffat mig.
Huvudfrågan kvarstår dock. Vad vill man när man puffar?
Ja, ta mig ut till Rissne!
Bästa låten som beskriver sex:
Händerna rinner
Huvudet går bobobobombom
Stubinen brinner mot explosion, yeah
Du undrar vad som kommer hända baby
Det är första gången vi är själva baby
Det är såhär det kommer kännas baby
Ah, det går
Kan vara försiktig
Fin kavaljer
Men snaren är en kyss och basen gör mig het
Vi kan ta en paus i breaket men nu går jag ner
Mm, det är första gången för oss båda baby
Du undrar hur det kommer låta, baby
Här kommer svaret på din fråga baby
Ahah, jag går
Aaaa, låt det gå
Aaaaa, mitt huvud går
Aaaaaa, som allt
Aaaa, låt det gå
Aaaaa, mitt huvud går
Aaaaaa, som allt går
De andra nollorna har kysst dig baby
Men du vill göra det på riktigt baby
Låt mig ta dig ut till Rissne baby
Ur Debut av Oskar Linnros. Grymt bra låt!
Händerna rinner
Huvudet går bobobobombom
Stubinen brinner mot explosion, yeah
Du undrar vad som kommer hända baby
Det är första gången vi är själva baby
Det är såhär det kommer kännas baby
Ah, det går
Kan vara försiktig
Fin kavaljer
Men snaren är en kyss och basen gör mig het
Vi kan ta en paus i breaket men nu går jag ner
Mm, det är första gången för oss båda baby
Du undrar hur det kommer låta, baby
Här kommer svaret på din fråga baby
Ahah, jag går
Aaaa, låt det gå
Aaaaa, mitt huvud går
Aaaaaa, som allt
Aaaa, låt det gå
Aaaaa, mitt huvud går
Aaaaaa, som allt går
De andra nollorna har kysst dig baby
Men du vill göra det på riktigt baby
Låt mig ta dig ut till Rissne baby
Ur Debut av Oskar Linnros. Grymt bra låt!
Bad sushi?
Det känns som att jag har en laxbit som ligger i svalget och kämpar med sig själv om den ska komma upp eller halka ner i magen. Hur jag än sväljer och hur mycket kaffe jag än dricker försvinner inte känslan.
Slajmig rå lax som guppar. Uh, fy fan vad äckligt.
Fortsätter jag att tänka på det här länge till tror jag att jag spyr.
Slajmig rå lax som guppar. Uh, fy fan vad äckligt.
Fortsätter jag att tänka på det här länge till tror jag att jag spyr.
Men er kan man alltid lita på!
Ja! Det är ju Ronja Rövardotter.
Kolla kolla! Här är ju en bild från precis det tillfället i filmen jag menar.
Tydligen börjar den med att de först stjäl både flöjt och hatt och sedan åker tillbaka till rövarkulan och sjunger samma låt, utklädda till kvinnor. Fast just det klippet hittade jag inte på Youtube.
Tack söta ni! Ni är mycket bättre än internet.
Uppdatering: Fast visst lurar ju Borkas män Mattis genom att klä ut sig till kvinnor också, som Lisa var inne på? Men de kanske inte sjunger just den här låten då.
Slutsats: Jag måste se Ronja snarast.
Jag är mycket besviken på internet
Min kollega nynnade på en låt i morse som jag kände igen mycket väl. Mycket mycket väl. Det är en sådan där ”gycklarvisa” utan text där man bara nynnar lalalala med nästan rullande tunga.
Och nu får jag spunk. Jag kommer inte ihåg var jag har hört den. Jag vet att den är med i en film som utspelar sig den tiden det fanns rövare och banditer i skogarna. Alltså typ Ivanhoe, Robin Hood, Ronja Rövardotter eller så. Eller så är det typ en Monty Python-sketch som narras med den typen av filmer.
Jag ser dessutom hur scenen ser ut. Det är en man som har klätt sig i kvinnokläder och sitter och spelar ljuv och sjunger den här visan. Han har en vit hatt på sig med ett vitt band som går under hakan. Och att jag minns scenen men inte vilken film gör mig ännu mer frustrerad och irriterad.
Inte kan ta reda på det heller. Internet som ska vara så himla bra har inte ens en nynningstjänst. Än mindre en nynningstjänst som dessutom känner igen vilken film låten är med i. Mycket besviken. Jävla internet.
Och nu får jag spunk. Jag kommer inte ihåg var jag har hört den. Jag vet att den är med i en film som utspelar sig den tiden det fanns rövare och banditer i skogarna. Alltså typ Ivanhoe, Robin Hood, Ronja Rövardotter eller så. Eller så är det typ en Monty Python-sketch som narras med den typen av filmer.
Jag ser dessutom hur scenen ser ut. Det är en man som har klätt sig i kvinnokläder och sitter och spelar ljuv och sjunger den här visan. Han har en vit hatt på sig med ett vitt band som går under hakan. Och att jag minns scenen men inte vilken film gör mig ännu mer frustrerad och irriterad.
Inte kan ta reda på det heller. Internet som ska vara så himla bra har inte ens en nynningstjänst. Än mindre en nynningstjänst som dessutom känner igen vilken film låten är med i. Mycket besviken. Jävla internet.
tisdag, februari 01, 2011
Rise and shine, rise and shine my sister
Ny dag, nya tag. Vet att folk bryr sig, men när man är sådär trött och hängig tänker man långt ifrån logiskt. Tack i alla fall, för att ni finns!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)