November Rain

Det är mörkt. Det är kallt. Det blåser hårda vindar. Det regnar.
Jävla november.

Ingen hundmänniska

Nu vet jag varför jag aldrig har gjort valet att skaffa hund.
Min pojkväns gamla tax hade snällt lagt inte mindre än 4 trevliga presenter på golvet i vardagsrummet. Fy fan.
Detta har hon gjort trots att hon i går kväll rastades fyra gånger på typ tre timmar och en gång tidigt i morse... Alltså på rent jävulskap gör hon det.
Dessutom luktar hundar illa ur munnen och ganska ofta ur pälsen också eftersom de inte är så renliga som en katt till exempel. Och så äter de kattskit.
Alla som äter skit borde inte få vara i mitt hem.

Högläsning vid brasan

Varför är jag inte mer kulturell för? Det är ju världsmysig att gå på kulturella evenemang tråkiga novemberkvällar som den här.
Har just suttit i en liten stuga utan el och vatten och lyssnat på en författare som satt i stearinljusets sken och läste hemska historier medan brasan värmde upp rummet.
Tänk! Om jag inte hade varit på jobb hade jag aldrig fått för mig att gå den ynka kilometern till stugan och satt mig och lyssnat. Jag hade missat den spännande, ruggiga och mysiga kvällen och högst troligen suttit och glott på något intetsägande tv-program.
Att man inte är mera kulturell..

Presentpapper

Ha! Tänk vad presentpapper är bra! Fint blev det också tycker jag.
Passar utmärkt ovanför sängen med medaljonglakan!

Åh.. precis som han sa!

Apropå Betnér...
Han sa i fredags hur Ebba von Sydows blogg var. Berättade om att hon i varje mening använde ord som "girls" och bara pratade gott om dyra märken och fick unga tjejer att tro att en Marc Jacobs-väska för 20.000 kronor var något alla MÅSTE ha.
Bara för att kolla gick jag så i dag in på Ebbas blogg och såg till min förfäran att det var precis som han sa! Visst är hon kanske duktig på mode och kanske till och med som chefredaktör (det vet jag inget om eftersom jag inte läser tidningen), men duktig på att vara förebild för unga tjejer är hon verkligen inte.

Citat ur bloggen: "...Det enda jag ville var en grön axelväska från Mulberry som jag sedan hittade i Marinas shoppingpåse... Oh well. Jag överlever. Lisen och jag fyndade varsin duvblå Sportmax-kjol i siden, Hannah hittade en Gucciblus.
När jag öppnade mailen möttes jag av en lång rad av upprörda mail om - såklart - dagens divorce..." Och så vidare och så vidare....

Nu ska jag äntligen rycka tag i "lata jag" och dra fram skurhinken och dammsugaren och göra hela lägenheten ny, fräsh och doftande! Eller jag ska försöka i alla fall.

Babysitter

Jaha. Att spendera sin lördagskväll stirrande på Disneychannel ätandes smågodis trodde jag inte att jag skulle få vara med om innan jag själv en dag skaffade barn.
Men min kära barngalna pojkvän lovade snällt att vi skulle vara barnvakt åt vårt gudbarn. Jag som inte är världens mest barnkära människa stod dock ut. Det va inte så himla farligt.
Han åt maten som vi käkade, han lekte snällt med sin gorilla och bil själv, badade badkar ensam och somnade vid 21. Ganska okej med tanke på att han är tre och ett halvt och typ inte har varit hos oss sedan han var två.

Jag undrar när mina modersinstikter ska vakna till liv. Jag är 25 och de har fortfarande inte visat minsta lilla tecken på att ens börja gro.
Kanske instinkterna aldrig kommer. Jag kommer kanske aldrig att börja gilla barn. Jag kanske blir som Magnus Betnér. Som han sa på stand-upen i fredags: "Barn är äckliga snoriga dvärgar som jämt kommer och stör och vill leka..."
Fy fan va han är bra!

If you take me for who I am

"And I'll take you for who you are
If you take me for everything"
Sometimes a hug is all we need!

Så här blir man glad igen

Den här dagen kunde ha varit bättre på alla sätt och vis. Känner mig som hmmm... skit och känner mig ensam och ledsen.
MEN har hittat massa saker som får en att bli glad igen.

Som det här
Eller det här
Och det här Observera vilket land han ska invadera!

Känner mig lite positivare nu. Återkommer om det håller i sig.

Blåögd

Fy fan vad jag är blåögd! Jag tror gott om allt och alla och ser ofta inte de stridigheter som pågår precis bredvid mig. Det kan inte vara bra.
Jag är så där tonårigt godtrogen:"Här är allt frid och fröjd, vi gillar alla varandra och det här går jättebra" fast det i själva verket är precis tvärtom och allt är på väg åt helvetet!
Om någon i min närhet säger "Jag kommer inte överens med den personen, har du märkt det?" Då står jag som ett jävla fån vid sidan om och fattar ingenting trots att alla andra sett problemet!

Vad är det för fel på mig? Varför tror jag att världen är bra? Att alla människor kanske inte gillar varandra, men ändå kommer överens. Så är ju inte verkligheten! Varför ser jag inte verkligheten.
Fan, ska bli cyniker och sur, bitter och inåtvänd. Då kanske mina jävla ljusblåa ögon får se verkligheten.

Länk igen...

Jag bara undrar vad ni tror om det här?
Finns det verkligen något piller som kan göra en smal, alkohol- och rökfri. Eller sitter det kanske i skallen?
Och undrar dessutom vad det är för konstigheter man stoppar i sig om man knaprar de där ”mirakelpillrena”. Borde innehålla massor av kemikalier, farliga ämnen så som flamskyddsmedel och annat som säkert kroppen inte mår bra av.
Har jag fel tror ni?

Förvrängd skönhetssyn

Och så undrar man varför unga tjejer bantar, har ätstörningar, försöker ta livet av sig eller mår allmänt kass.
Skönhetsbilden är helt förvrängd! Se själva här!

Straffarbete!

Bara för att man råkar glömma bort vilken tid man börjar på morgonen och stövlar in 35 minuter för sent tycker jag att man borde få gå hem samtidigt som alla andra!
Sitter nu, nästan alldeles ensam, och ugglar...
Känns som jag har blivit straffkommenderad till att sitta ensam på jobbet en fredagkväll. (Det var visserligen ingen som sa åt mig att jobba in de där minutrarna i kväll, men man gör ju det ändå...)

I alla fall... anledningen till att jag tycker att det känns så långt är att Magnus Betnér väntar i kväll. Först god (förhoppningsvis) middag med ett glas vin och därefter skrattattack (förhoppningsvis).
Kör tyvärr bil ikväll så kvällen lär nog sluta efter skrattet. Känner mig inte riktigt upplagd för partyparty med tanke på pojkvännen...
Och så måste jag hålla i slantarna... brände över 4.000 kronor när jag var hem. Nu väntar jag bara på att kvarskatten ska komma.
Då blir det: ”Prisa gud, här kommer skatteåterbäringen!”

En ding-ding värld

När jag var liten, eller kanske 10-12 år och skulle på kalas var standardpresenten en godiskaktus (ni vet med gurka och gelehallon) och tidningen en ding-ding värld.

En ding-ding värld var just en tiding om ding-dinga saker. Om familjer som fick ett ufo på bakgården. Om psykopatmördaren som låtsades vara en predikant. Om människor som hittat konstiga grejer i sin kropp efter en operation. Om mamman som torktumlade sin baby. Om tanten som hade sex med ett spöke. Bland annat. Om hälften av det som skrevs var sant skulle man vara glad.

I dag finns inte den tidningen längre. Vet ni varför?
Det finns ingen marknad längre. Allt som stod i den står nämligen nu på Expressens och Aftonbladets hemsida. De har blivit helt ding-dinga. Eller ska jag kalla dem dyng-dynga?

PS. Dallas visas på nya kanalen TV4 Guld. Inte bra. Min barndom förstördes när Bobby vaknade upp sisådär 50 avsnitt efter att han hade dött. Då slutade jag kolla.

Fit For Fight

Nu ni. Det närmar sig verklighet...
Förra året skrev jag strax innan nyår att jag under året skulle försöka bättra några av mina dåliga sidor.

Nummer ett var rökningen. I morgon är det exakt tre månader sen jag rökte min sista cigg. Tre månader utan att röka räknas enligt vissa som gränsen till att vara rökfri. I så fall är jag det nu.

Nummer två var att jag skulle försöka vara lite trevligare på morgonen och tygla mitt verkligen hemska morgonhumör. Det har väl gått okej. Att vara grinig när klockan ringer hör liksom till min personlighet. MEN, jag har lärt mig under året att snabbt säga förlåt till dem jag trampat på tårna i min morgonbitterhet.

Nummer tre var träningen. (Träningen som jag bara har skrivit om typ 740 gånger här på bloggen...) Om två veckor ska det också vara verklighet. Då ska jag och T bli Fit For Fight. Vi ska till och med gå ut hårt. Två olika träningsformer är inplanerade och vi ska sporra varandra och dra varandra i kragen varenda gång vi funderar på att strunta i det. Vi ska klara det. Pepp pepp...

Tänker positivt

Tänker inte sitta och vara deppig nu. Försöker inte tänka på trafikolyckan. Måste försöka leva.
Tänker positivt. Eller försöker i alla fall...

I dag var jag ”back in business”, tillbaka på jobb alltså. Har varit riktigt roligt!
Vet ni att det finns en gröt som heter Torsten? Eller visste ni att ordet gröt kommer från gryta, gryn och gröda? Sådana spännnade saker får man lära sig på mitt jobb.

By the way: Jag har kommit på att man blir lobotomerad av att titta på tv. När jag har varit hemma och sjuk har det blivit alldeles för mycket tv-shop. Är på god väg att skaffa en Magic Bullet som mixar, hackar och blandar allt på bara några sekunder. Dessutom finns det ett strölock och olikfärgade muggar så att man vet vilken mugg som är vems. Smart va?
Det där pulserande bandet som ger dig magrutor känns också en aning lockande, liksom ”spring-apparaten” som både är skonsam mot din kropp och ger dig muskler som en bodybuildare...
I alla fall om man få tro tv-shop. Och det gör man efter fjorton timmars hjärntvättande.

Ingen dröm

Vet inte vad jag ska säga. Vet inte vad jag ska göra. Vet inte hur jag ska känna.
Min pojkvän har varit med om en trafikolycka. Han mår bra men killen han krockade med har fortfarande inte vaknat. Troligtvis skallskador.
Jag mår sådär. Pojkvännen likaså. Det känns olustigt, overkligt. Det här händer inte en själv, det händer andra...
Tänk om han aldrig vaknar. Tänk om killen har jättesvåra hjärnskador. Herregud! Vad ska man göra då? Hur kommer min pojkvän må då?
Det här kan inte va sant. Snälla säg att allt är en dröm!

Alldeles underbart

Förutom hemska förkylningen som hängt i ett släptåg när jag var hem-hem så har jag haft det alldeles..., alldeles..., alldeles UNDERBART!
Det var länge sen jag shoppade så mycket, träffade så många söta syskonbarn, hängde så mycket med mina systrar, umgicks så mycket med mamma och pappa, pratade om så intressanta saker med mormor, gullade så mycket med M:s lilla baby och skrattade så mycket med mina älskade vänner! En helt klart perfekt hemmavistelse.

På kalaset på lördagen söp vi oss allihopa rödvinsfulla och snackade skit. Blev rejält påverkad och så där lite lobotomerad, eller med andra ord trög i huvudet. Men de andra fick goda skratt åt mig i alla fall... haha!

Herregud va jag saknar alla mina vänner hem-hemma. S utbrast under kvällen mitt i alla skrattsalvor att hon saknade mig massor. Och det kändes som om hon verkligen menade det. Jag saknar henne också.
Men vi halvt bokade in en midsommar hemma hos mig i år igen. Åka traktorsläp till midsommarstången och snipa på sjön! Alla är såååå välkomna hit!

Whiskeyröst

Man kan lugt påstå att jag låter som en 65-årig dam som gillar whiskey och många cigg. Min röst är allt annat än len, mjuk och trevlig.
Med tanke på vad som finns där nere i halsen är det heller inte så konstigt. Mandlarna har öppna sår och säkert är hela luftsystemet också fullt med baskillusker och andra förkylningsbobbor.

Sjukanmälde mig till jobbet i morrn redan i dag. Vet att jag inte kan prata i morgon heller... Dessutom skulle min skalle inte klara av att tänka. Den är förstörd av febern.
Herregud va länge sen det var jag var så här illa däran. Kan inte någon tycka synd om mig? Snyft.

Hem-hem

I morrn drar jag hemåt. Hem-hem, inte hem.
Ska bli skoj. Bästa kompisen fyller år, 25...och jag var passligt nog långledig. Inget jobb på fem dar, känns skönt trots att jag har ett bra jobb.

MEN. Som alltid när man blir ledig blir man ju sjuk. Har en hals som inte är av denna värld och med tanke på att jag inte kunde stänga käften i morse när jag vaknade tyder det på att näsan är rejält igenkorkad. Suck. Har svept honungste hela morgonen för att kurera stackars halsen.

Hoppas verkligen inte att det blir värre. Då orkar jag ju kanske inte sitta och köra bil hela långa vägen hem-hem och då blir det ingen resa. Eller jag kan ju ta tåget, men det känns osäkert med tanke på snöovädret. Är inte sugen på att bli sittandes i Katrineholm eller någon annan liten skitort hela natten.

Nä, fram med Finrexin, Kan jang, huvudvärkstabletter, bafusin och nässpray. Då ska jag klara det!

Inte fastna

Kan tänka mig 100 trevligare sätt att börja dagen på än just det här onödiga påhoppet.
Men det ska inte fastna. Zandras ord får mycket hellre fastna.
Bit ihop, bit ihop.... inte fastna, inte fastna...