Det vill jag inte

Det är ändå rätt skönt att veta vad man inte vill i livet. Jag vill inte vara chef-chef och absolut inte politiker. Inte ledarskribent eller krönikör. Fy för att tycka och ha åsikter jämt och ständigt. Behöva fatta megabeslut. Nej. 

Jag trivs med ansvar och egenbestämmande men att ha supermycket ansvar och ha anställda och så: nej. 

Jag vet vad jag inte vill, men jag vet inte vad jag vill. Jag är trött och less. Slutarbetad. Allt står mig upp i halsen. Har inte lust med mycket alls faktiskt. Vill inget.  

Så är det med det. 

Jag har bett om att få byta tjänst på jobbet. Bara göra något annat ett tag. Vi får se hur och när det blir. 

Annars är jag sugen på att bosätta mig på landet och ha några höns och några små odlingar. Detoxa stressen. 

Kanske jobba i nån blomsteraffär. Tänker att det är härligt. Goda dofter, grönska och kreativitet. Säkert pisstråkigt också men i drömmen är det kul.