Tio år. När jag säger orden är det så svårt att förstå.
Och vad gammal jag känner mig när jag tänker på det. Känner mig redan rätt gammal bland alla 25-åringar i klassen. Det lustiga är ju att jag ändå inte uppnåt något mer än de har. Här står jag och trampar och vet inte vad jag ska göra av livet. 33 år gammal utan ett vettigt boende, utan barn, utan mål. 25 i sinnet med en längtan efter att tågluffa och göra annat "ungdomligt oansvarigt" och samtidigt mer än 33 med en längtan efter hus och trädgård och familj och ja, helt aningslös med andra ord. Vet inte vad jag vill, vill allt.
Men jag har en sommarstuga! Älskade torpet. Och det firar också jubileum här i dagarna. Ett år. Och därmed har jag betalat av en femtondel av lånet. Det är fasen vuxet i alla fall!
Men kanske det blir nån ordning på mig också tillslut. Vidgar ju vyer och utbildar mig och allt. Inte illa!
För övrigt fick jag svar på en inlämningsuppgift i går också. Första betyget. Godkänt, vilket var max. Grymt nöjd att slippa komplettering. Inte för att jag hade trott det men. En och en halv högskolepoäng därmed fixat. Bara 28,5 kvar innan skolan är slut.
1 kommentar:
Läs Meningen med hela skiten av Nina Åkestam, handlar om precis det där, hur man vet vad man vill.
Skicka en kommentar