Och så lite mer skryt

Chefredaktören sa just att jag gjort en kometkarriär.
Komet-Matilda. Karriär-Matilda. Kometkarriär-Matilda.

Ja, allt låter bra. =D

La betyder tydligen nej på egyptiska

Okej. Dags att säga hej då. Drar hemifrån direkt efter jobbet och i morgonbitti lyfter flyget. Det där himmelska flyget som går till värmen.

Hoppas för Guds skull bara att jag har med mig allt. Har garanterat glömt något i all hast. Att försöka packa samtidigt som man jobbar till klockan 22 på kvällen och morgonen efter börja 8.30 gör en en aning stressad.
Hade ju förberett lite, men ni vet hur det är: Man sparar alltid till sista minuten.

Har inget övrigt att tillägga än: Ses om en vecka!

De förutfattade meningarnas näste

Var ute på ett roligt jobb. Hamnade nere i bunkern på museet där inventarierna var ungefär lika gamla som personalen. Och då pratar vi stenåldern.

De som jobbar där är verkligen helt insnöade på sitt. Fornlämningar, etnologi, arkeologi osv osv. Inget annat i deras värld är av betydelse.
När jag gick där kunde jag inte låta bli att flina för mig själv. Folks förutfattade meningar är verkligen sanna.
En man hade till och med strumporna ut-och-in. Det var så gulligt.

Jag önskar att jag brann så mycket för något.

Har lite svårt att koncentrera mig på jobbet

K: Vad är det för dag i dag? 26:e?
Jag: Ingen aning. Men på fredag är det den 30:e.. och då har jag semester!

Är jag en elak egoist?

Klockan 03.00, eller liknande, ringde pojkvännens telefon. Vi låg och sov.
En av våra gemensamma bekanta ringde och frågade pojkvännen om han skulle kunna ha möjlighet att komma och hämta dem och skjutsa hem dem. De var inte så långt borta och hela grejen skulle tagit typ en halvtimme.

Pojkvännen kunde inte köra bil eftersom han drack några öl i går. Jag å andra sidan kunde köra. (Var bakis hela dagen och drack enbart vatten...)
Men jag orkade inte gå upp och hämta tre fyllekajor och köra dem hem.

Låg sedan och hade jordens ångest. Jag borde kunnat offra mig för dem.
Tror att åtminstone en av dem skulle ha offrat sig för mig och kört mig om jag var i samma läge.

Det är bara att konstatera: Jag är en förbannad egoist, helt enkelt. Usch.

Spritvärk och danssår

Puh. Pust.
Livet är lite jobbigare än normalt just i dag. Det bultar och spelar fan mest hela tiden...
Min högerarm är så gott som förlamad. Vad jag har gjort? Det vet jag inte.
Tror att det kan vara alkoholen som har satt sig där och nu är på väg att värka ut ur kroppen. Är det normalt att ha så här ont efter att man supit?

Fötterna är misshandlade. Tårna röda och skrumpna, hälarna fulla med blåsor. Trampdynorna känns som tusen nålar. Tror aldrig jag har dansat så mycket, så länge och så osnyggt. Jag ägde för fan dansgolvet! Ha!

Kan jag få göra om det idag? Snälla?

Bira bira bira bärs bärs bärs

Eh jo ja. Det vankas firmafest i kväll. Är redan laddad till tusen.
Stassen är utprovad, glöggen provsmakad, skorna ingådda och sångrösten uppsjungen och klar. Har nämligen en svag, eller ganska stark, aning om att det blir Kalåke i kväll. (Översättning: Karaoke)
Om inte annat lär det väl bli snapsvisor.

I övrigt ska jag försöka få den här dagen att gå så fort som möljigt. Utan besvär.
Får se hur det går. Har nämligen en ny parfym (eller nygammal egentligen) i dag. Och det vet man ju hur det kan gå. Folk kan ju bli som skogstokiga. Sitter faktiskt själv och blir lite småpilsk av min egen doft.

Och så har jag vaxat bort lurvet från benen inför utlandssemestern. Det är VERKLIGEN INTE att leka med. Nu fryser jag om smalbenen mest hela tiden. Attans. Jag som hade odlat inför permafrosten...

Så. Nu ska jag återgå till mitt störda liv. Adjöken.

Allsång på svansen

Hahahahhahahhaaaahhhaahaha! Haha! Hahahahahaha! Hahaha!
Freudiansk felsägning. Hahaha!

Och så blev det lite jul

Och nu håller E på att sätta upp ljusstakar i alla fönster. Som om företaget liksom hörde mina mörka tankar i går.

Glüwein, alles klar

Har hela dagen funderat på varför jag glömde mobilen hemma i morse. Har funderat på varför jag är så trött att det känns som om jag inte alls sovit i natt. Har funderat på varför ögonen är grusiga och grumliga.

Tills det slog mig.
Drack ju en ansenlig mängd starkvinsglögg i går. Nu blev det inte alls lika underligt längre.

21 november

Vet ni. Det är mörkt nu. 21 november.
Hela förmiddagen undrade jag när dagen skulle gry. Nattens mörker liksom hängde kvar.

Nu sitter jag och undrar om dagen alls grydde. Det hänger ett svart-grått täcke som ett lock över världen.
Och snart skymmer det.
Längtar till första advent. Då lyser det åtminstone i fönstren.

Om två veckor...

... har jag just borrat ned mina nakna fötter i den varma sanden. Solbrillorna sitter på näsan. Bläddrar i en bok, men kastar samtidigt ett öga på havet som skvalpar lugnande bara några meter ifrån mig.

Lutar huvudet bakåt, stryker bort en salt hårslinga ur ansiktet. Sträcker mig efter ölen som står i skuggan. Tar en stor klunk och njuter av livet.
Det största problemet i världen är var vi ska gå och äta ikväll. Och om det ska bli fisk eller kött.

Ahhhh.

Min älskade systerson

Har de senaste nätterna haft väldigt livliga drömmar. Härom natten drömde jag att jag blev jagad av en ilsken älg och kastade mig i snödrivor för att komma undan den.
I natt drömde jag att jag, min ena syster med man, deras son och mormor var ute och vandrade en sommardag på Idrefjället.

När jag vaknade i morse så tänkte jag därför på min systerson. Han som fick mig att bli moster för första gången. Jag tänkte på hur mycket jag tycker om honom, han är verkligen något utöver det vanliga.

För inte så länge sen hade jag och pojkvännen köpt jordens sötaste tröja till honom med texten: "Bonden behövs" och så var det en bild på en bonde. Så fort han hade fått den ringde han hem till oss:
"Jag ville bara ringa och tacka så jättemycket för den fina tröjan jag fick av er. Det var jättesnällt av er att ge den till mig", säger han i telefon.
Lillgammal något nog! Han är bara fyra år!

Sen är han helt upp över öronen förälskad i pojkvännen. Tror att han är idolen efter pappa. Orsaken till kärleken är väldigt enkel:
* Pojkvännen har en lastbil.
* Pojkvännen har en traktor.
* Och dessutom är han brandman och släcker bränder!
Tre solklara orsaker till kärlek!

Hmmm... undrar om det var samma saker som gjorde att jag föll för pojkvännen? Tål att funderas på...

Och så är det en hemsk bild till också

Just ja. Det här blev det av bajs-kampanjen. I morgondagens tidning:

Första gången på tidningen var jag faktiskt på fotoavdelningen som praktikant. Nuförtiden är kameran för det mesta dammig, men fortfarande kan suget efter att fotografera infinna sig.
Fast det är sällan lika stort som suget efter nyheter. Är man ute i skogen kan det ju hända att man missar något...

No life

De flesta brukar ta en bloggpaus när de har ett liv utanför bloggen. Jag tar en paus när jag verkligen inte har ett liv.

De senaste två veckorna har jag väl i runda slängar jobbat 100 timmar, pussat min pojkvän hej och hejdå två gånger om dagen, ätit två mål riktig mat, pratat i telefon utanför jobbet sammanlagt två minuter, sett mina vänner noll gånger och gosat med katten en gång.
Ett mycket spännande liv.

Å andra sidan har jag varit så så så kreativ på jobbet, gnuggat hjärncellerna så att de numer är alldeles utnötta, skapat elva lysande tidningar tillsammans med mina kollegor, skrivit elva löpsedlar vilket är min allra sämsta sida, skrivit 17 miljoner notiser, skrivit noll artiklar men närmare trettio puffar till ettan.
Med andra ord, gjort ta mig tusan allt en nyhetschef ska göra.

Och det har varit skoj. Skitskoj ärligt talat. Synd bara att man nu är så trött att ett blogginlägg till och med är för långt för att hjärnan ska kunna hänga med hela vägen.
Så. Nu vin. Sen säng. Bara söndag kvar, sen LEDIG!

Ingen tid att förspilla

Det ligger vitt på marken i dag. Långt innan jag vaknade hade grannarnas barn gjort den här utanför vårt sovrumsfönster.
Kommer ihåg känslan själv. När första snön faller ska första snögubben byggas. Självklart.