Inte så många knop gjorda

Redan har jag blivit dagvill. Det gick extremt snabbt att acklimatisera sig till semesterlivet den här gången. Behovet var kanske enormt.
Dagarna fylls med att hänga med pojkvännen, mamma och pappa. Och med delar av pojkvännens familj också. Gött med familjeliv.

På baksidan håller de som bäst på att bygga altan. Jag som är för svag att bära jättestenar, borra i jättestenar eller inte kan köra grävmaskin får titta på. Mitt jobb kommer senare.
Så länge kokar jag massa kaffe och ligger på bryggan och jäser. Ganska fin arbetsfördelning måste jag säga.

Semesternöje

När det inte finns får man göra

I dag har jag varit på jakt efter en klänning. Kraven var inte skyhöga, allt som krävdes var att den skulle vara lång, inte ha smock, gärna vara mönstrad, ha någon rolig detalj som typ bar rygg och inte vara axelbandslös.
Tydligen alldeles för mycket begärt. Hittade inte ens någon som uppfyllde två av kraven.

Så jag köpte tyg i stället. Återkommer med resultat.

Semester semester semester

Har jag sagt att jag har semester nu?! Om inte: JAG HAR SEMESTER NU!

Är dessutom lite vinslirig och grymt mätt. Så fin början på ledigheten.

Sista dagen tjalla-la-la-la

Så här glad är jag över att jag gör sista dagen på jobbet innan semestern.

Energin räcker knappt till jobbet

Hjärnan har tagit semester. Jag ska jobba två dagar till.
Det är en ekvation som inte riktigt går ihop så jag kramar ur den sista lilla motivationen och energin ur mig själv och riktar den mot att göra ett bra jobb. (Det går visserligen sådär, men jag försöker i alla fall.)

Därför finns det inte så hemskt mycket över till sprudlande, kreativa, utförliga, späannande och roliga inlägg här. Eller ja, inte till någon sorts inlägg om jag ska vara ärlig.

Men för er som undrar:
Jag lever, svettas och har en vagel i ögat.

Tur att minnet är kort

För tre år sedan skulle jag och min pojkvän ut på båtluff. Vi hade äntligen semester ihop och tänkte komma bort från vardagens stress och press och vila ut långt bort från datorer, diskmaskiner och dammsugare. Vi skulle ut i den åländska skärgården.
Riktningen var österut. Från Geta, via Saltvik, Vårdö och vidare till Kumlinge och Brändö.
Det var idylliskt. Solen sken, havet var blått och vi puttrade fram i några knop. Dag två var vi redan framme i Brändö och nickade menande mot varandra och sa: Det här är livet.

Efter fyra nätter borta var vi tvungna att återvända hemåt. Vi skulle på bröllop i Sverige och behövde komma hem. Den trivsamma lunken fick stå tillbaka för den lite hetsigare snabbkörningen.
När vi var utanför Bärö ledsnade jag och vi beslöt stanna där över natten och korsa Delet dagen efter.
Det skulle vi inte ha gjort. Dagen efter blåste det kuling och hela Delet var som en kokande gryta. Krabbigt, skummigt och alldeles alldeles ... långt ifrån underbart.

Efter en halvtimmes sniglande funderade vi på att vända. Det skvätte vatten över hela båten, den krängde och hade sig och då och då var propellern helt i luften. Men vi fortsatte tappert framåt.
Det blev värre och värre och värre. Den gungade kraftigt och när 300 liter vatten vräkte över fördäck och självlänsen inte hann få undan det lutade båten i 60 grader. Jag kramphöll i allt som gick att hålla i och bad till alla gudar i världen.
Strax därefter började jag spy. Som en katt. Sjösjuk och livrädd och fullkomligt urlakad lovade jag mig själv att aldrig aldrig mer åka liten båt över Delet.

Snart har jag semester igen. Är lite sugen på att båtluffa till Kumlinge faktiskt ...

Publicerad i Ålandstidningen.

Ville inte vakna

Drömde att jag satt och prata med Anthony Kiedis. Snackade hår och musik.
Och gud vad snygg han var! Han är ju mitt frikort, alla kategorier.
Nu är jag skitbitter över att det bara var en dröm.

Som tur är får jag åtminstone SE honom i oktober. En liten tröst.

Det är synd om mig

Titta, aj. En vagel i ögat.
Och så har jag fyra hela arbetsdagar kvar innan jag får semester.
Och dessutom måste jag städa hemma eftersom mamma och pappa kommer i morgon.

Det är synd om mig, som sagt.

Vad länge jag har jobbat här!

Insikt som slog mig nyss:
Under den tiden jag har jobbat på tidningen kan ett barn ha fötts, växt upp och vara redo för skolstart i höst.
Fattar ni hur mycket man hinner uppleva under den tiden? Få tänder, tappa tänder, leka He-Man, äta smör, lära sig gå, bråka med kompisarna hos dagmamman och sluta kissa ner sig.

Fattar ni då hur länge jag har jobbat här? Herregud.

Lek med mig då!

I dag på jobbet hade V med sig sin fina hund. Och jag blev kär. Hon heter Lova och är en engelsk springer spaniel. Och väldigt leksugen.

Gång på gång kom hon och släppte leksaker framför mig. Mjukistuppen eller bollen och så fort jag sträckte mig efter den så tog hon den och rusade iväg. Morrade lite lätt och ruskade livet av leksaken.
När jag inte brydde mig satte hon sig bredvid leksaken och gnydde: Leeeek med mig! Lek med mig!

Och det var klart jag gjorde det. Vem kan motstå den uppmaningen från de här ögonen?

Problem med höger och vänster?

Såg just en vuxen man med en grön foppatoffla på höger fot och en röd foppatoffla på vänster fot.
Oh my!

Högst osannolikt

Det här med att jag skulle springa i dag. Det är högst osannolikt.
Har gäspat oavbrutet sedan jag vaknade i morse och verkar inte finna någon ände på det heller.

Nya planer för i kväll: Lägga mig på soffan och se en film alternativt bada badkar. Och sova.

Påminn mig gärna

Om det inte är strålande sol och 25+ så SKA jag ut och springa i morgon. Snart två veckor sen sist ju.
Skärpning!

Riklig fläderskörd

Nu ska vi laga saft. Bästa sortens saft.

Och en parantes

Vill ha: Långt mörkt hår och krama mitt självfall till halvlockar, tvinna upp håret i en knut på huvudet och slå en sjal över axlarna på det där helt naturliga sättet.
Vara bohemmysig och härlig.

Har: Kort blont hår i en frisyr som kräver att jag plattar bort självfallet för att få någon som helst styrsel. Har stuprörsjeans och jeansjacka och hård och kantig stil. Ingen bohemmys alls.

Förlåt för frånvaro

Vilken helg! Vilken tung helg.
Festade från fem på lördagseftermiddagen till åtta på söndag morgon. Jag, pojkvännen och Tesa åkte först ute på sjön, träffade lite andra folk och grillade. Sedan åkte vi båt en massa och hamnade slutligen på countryfestival. Därefter blev det efterfest hemma hos oss. Somnade först vid halv nio på morgonen när de sista lämnade oss med taxi.

Vaknade strax efter elva då A meddelade att hon var på väg. Haha!
Då var jag vansinnigt pigg förstås.
Som tur var ordnade hon full service för oss bakfulla stackrare. American pancakes till frukost och en stor iskaffe att sippa på. Blev nästan människa efter det.

Senare på kvällen gjorde hon, med halvmycket hjälp från oss andra, hamburgare. Hon hade bakat egna hamburgerbröd innan och sedan gjorde vi allt, precis allt, själva. Skrubbade nypotatis som vi friterade, gjorde egna köttfärsbiffar som vi grillade, gjorde en parmesangucka att ha på och toppade det hela med hemmagjord bearnaisesås.
Oh my god, säger jag bara.

Till efterrätt fick vi världens godaste chokladkaka med glass och färska jordgubbar. Och därmed var matorgasmen total.
Avslutade dagen med att gå och lägga mig vid nio. Somnade som en sten typ på en gång.
Så nu är jag nästan som ny. Lite kaffe i systemet bara så.

Är glad i hatten

Kaikki loppu

Om jag just tryckt i mig en liter jordgubbar på egen hand? Jorå!

Jag älskar sommaroväder

Med ett ryck vaknade vi båda två, gnuggade våra ögon och försökte lokalisera var ljudet kom ifrån. Det tog några sekunder innan hjärnan kopplade: Det spöregnade.
Så låg jag i sängen och lyssnade på ovädret genom det öppna fönstret, på hur regnet smattrade mot berget utanför och hur åskan kom allt närmare.
Och allt jag kunde tänka var att det var fullkomligt underbart.