Måndagshumor

Och så bjuder jag på en man som känner sig precis så som jag känner mig i dag.
Herrejäklar va roligt!

Gå charmkurs för fan!

Som jag tidigare nämnt så är det måndag i dag. Monday, bloody monday.
Skulle snabbt och enkelt springa via fotobutiken på lunchen och framkalla några bilder. Men den där jäkla maskinen krånglade och jag råkade beställa fel. Gick till kassan och bad om hjälp men fick bara ett hånflin, en grinig blick och ett tyket svar. Sedan skällde hon ut mig för att jag hade gjort fel. Service kallar jag det.
Jävla grinkärring. Förlåt då för att jag inte är så jävla perfekt som du tycker att du är! Byt jobb eller gå en charmkurs din kossa!
Och sa jag att det var måndag i dag?

Måååååååååndag

Behöver jag säga mer än så?

Ibland får jag till det

Ibland så tycker man att man lyckas. Du är på en fest där alla skrattar och skämtar med varandra. Då kommer du med den - punchlinen som alla gapskrattar åt. Och du känner dig nöjd och glad med dig själv. I går blev det så för mig. Det ni!
Vi satt och pratade om en tjej som blivit sparkad mellan benen av en häst och tvingades ligga på sjukhus ett dygn. Diskussionen började leda in på kvinnor och mäns olika anatomi och en kille frågade:

- Varför får egentligen killar ondare när de blir sparkade mellan benen? Vi kan ju bli sterila till och med, varför är det så?

- Därför att ni har de viktiga delarna utanför kroppen medan vi har "våra pungkulor" innanför, uppe i kroppen. Typ här..., svarar jag och tar mig på brösten.

Hahaha! Jävlar i min lilla låda vad jag är rolig! Haha!

(Och för er som inte känner mig ber jag er läsa texten med en stor dos ironi...)

Jippi, kalas!

Så borde jag i alla fall ropa. I stället skriker mitt inre: NEEEEEJ! Jag orkar inte mera...

Vi tar det från början. Först var det december med allt vad det innebär: Julklappsinköp, Red hot-konsert, julfest, julbord, julpynt, julmat och stressigt på jobbet. Sen kom julen.
En vecka senare var det dags för nyår, med allt vad DET innebär = trötthet, slitenhet och kronisk bakfylla. Sedan var det en tung arbetsvecka med få personer på jobb och på fredag kalas. Lördag var det "bjudning" hemma hos oss och på söndag var vi återigen tillbaka till den kroniska bakfyllan som dessutom späddes på med ett tragiskt dödsfall i bekantskapskretsen.
Hela den här veckan har varit värre än tung, både på jobb och hemma. Och inte en enda natt har jag somnat före klockan ett trots att jag har stigit upp nästan i ottan.
I går hann jag vara hemma fem minuter efter att jag klev innanför dörren innan vi skulle åka iväg på middag. I säng var jag först vid halv två, inte så långt från ett dygn efter att jag steg upp.
I kväll ska vi till pojkvännens lillasyster som fyller år och därifrån direkt till födelsedagskalas hos K som fyllde i veckan.
Pust stånk stön.

Jag skulle jättegärna ropa: Jippi, kalas, men helst av allt vill jag lägga mig ned och sova i en vecka. Eller åtminstone borde jag få ligga på soffan, äta chips, rapa och pilla mig i naveln. Det skulle vara alldeles, alldeles UNDERBART!

Nu ÄR det vinter

Kalendern visar 12 januari. Termometern visar knappt en minusgrad. Nu, äntligen, har vintern kommit.
När jag klev utanför dörren igår var min första tanke att kasta mig ned i det centimeterhöga snötäcket och göra en snöängel.
I dag var lusten ännu större. I dag var det TVÅ centimeter snö! Tänk vad glad man kan bli av så lite.

Stort misstag

Lärdom från livet:
Bland det värsta man kan göra när man är hungrig är att äta ölkorv med väldigt stark chilismak. Magsår - här kommer jag.

Ps. Också skulle jag velat se Justin Timberlake som skakade rumpan av hela Sverige i går. Jag vill också se hans sexy back...

Ps2. Och by the way så är jag glad över att jag inte längre går i skolan och får studiebidrag. Från och med nyss så får man ju nämligen inget studiebidrag om man är borta för mycket på en månad. Mina dryga 200 frånvarotimmar per läsår skulle gjort mig pengalös och ännu mer miserabel än vad jag var vid den tiden. Gud va glad jag är över att vara gammal!

Välkommen till svinstian

Varför måste det bli skitigt?
Varför kan inte alla saker och prylar få fötter under nätterna och placera sig där de ska vara?
Varför diskar inte disken sig själv?
Varför blir inte kläder som har legat längst ned i tvättkorgen tillräckligt länge helt plötsligt rena?
Varför finns damm?
Varför luktar sopor som man inte bär ut illa?
Varför ser det ut som en svinstia hos mig?


Uppdatering: Förstår ni vad jag menar nu då?

Småpotatis

Tänk att man går runt och är grinig, irriterad eller upprörd av småsaker när det finns andra här i världen som har det så mycket värre. Som pappan vars son körde ihjäl sig.
Han kan inte sova, spyr upp maten och tänker oavbrutet på sin son. Vad som hände, varför det hände och hur det kunde hända. Som han själv sa till prästen: ”Skulle jag ha din arbetsgivare skulle jag säga upp mig. Han är värdelös!”
Fy fan. Mina bekymmer är småpotatis.

I'm a bitch

I alla fall är jag det när det är morgon, någonting går fel och det finns någon annan än mig själv att skylla på.
Det vet min pojkvän.
Ringde till honom i morse och skällde ut honom för att han minsann hade tappat bort fjärrkontrollen till bilstereon när han lånade min bil igår. Jag var så utom mig av ilska och skrek åt honom. Dels för att jag var arg och dels för att volymen på stereon var på så hög volym och inte gick att sänka eftersom kontrollen var borta.

Alldeles nyligen fick jag ett mess från pojkvännen där han skrev: ”Förlåt att jag tappade bort fjärrisen. Det var inte med mening. Älskar dig ändå.”
Tänk att jag skällde så mycket på honom att han har gått och haft dåligt samvete hela dagen för att han tappade bort en liten jävla skitgrej som jag dessutom hittade en minut senare under bilsätet.
Jag säger ju det: I'm a bitch. Förlåt!

Börjar bli gammal

Åh nej. I dag gjorde jag något förbjudet. Något som tydligt visar att jag har passerat mitt bäst-före-datum.
Det hände när jag köpte pizza (JA, pizza igen) och jag fick kvittot.
Då kom det. Det där hemska.
Jag sa: Du kan behålla kvittot. Det här lär jag ändå inte kunna deklarera.

Vem fan säger så? Och vem fan gjorde mig till tant?

Köpes: inspiration

Samtal på jobbet.

Jag: Var får man inspiration ifrån? Jag är helt utan!

K: Man köper det!

Jag: Gör man? Är inte det ganska dyrt?

K: Nä, det finns på lösvikt på Kantarellen.

Tänk om det ändå vore så väl...

Gäsp!

Det var för mycket igår. Hade så många tankar i skallen att jag inte fick någon ro igår kväll. Satt och funderade i soffan tills det var dags att gå och borsta tänderna och inta sängläge.

Dum som jag var gav jag mig då på att se ”Åter till Cold Mountain” som bara var ungefär 100 timmar lång och jättebra. Vilket i sin tur innebar att jag inte kunde slå fast ögonen trots att jag var trött.
När klockan var typ halv två och filmen slut var jag så övertrött att sömnen omöjligt kunde infinna sig. Gick upp - åt några kalla korvar - och gick tillbaka till sängen. Då började tankarna snurra igen.

Somnade kanske halv tre och vaknade därefter varje halvtimme med en oroskänsla i kroppen. När väckarklockan ringde var jag så trött att jag inte visste på vilken sida om mig mitt sängbord står.
Så kan ni ha lite förståelse för att jag gäspar idag? Gääääääsp.

Ledsen

Inte nog med dödsfallet. Till råga på allt så blir jag ledsen över andra saker.
Varför har en del personer så svårt att förstå att de sårar mig? Varför tror de att man bara kan behandla mig precis hur som helst och slänga skit över mig?
Jag är för fan ingen sopsäck! Jag har varit det en gång förut och tänker inte tolerera det en gång till. Så sluta. Jag blir ledsen!

Inte levande

Han är död. Lever inte längre. Herregud.
En kompis, som jag inte är så nära vän med eller har så bra kontakt med, körde ihjäl sig i natt.
Han finns liksom inte mera. Inget mera skratt, inget mera skojande när vi ses, inget mer. Jag har inte förstått det ännu tror jag, känns overkligt och konstigt.
Det dummaste är att han var med i en trafikolycka för två år sedan och överlevde mirakulöst. Hade just börjat bli sig själv igen efter det. Fy fan.
Usch. Jävla alkohol! När ska människor lära sig att inte dricka och köra?

Grymt roligt

Sedan jag outade mitt Mensa-resultat har jag fått höra en miljon gånger att jag minsann är Mensa-medlem och yada yada yada...
Men har bestämt mig för att inte bli med där. Jag menar, vad ska jag dit och göra? Jag känner inte att jag behöver ha någon form av intellektuell stimulans som jag inte sedan tidigare redan får. Jag älskar att umgås med alla på mitt jobb, alla i mitt umgänge och min pojkvän.

Extra tydligt blev det igår. C hade kalas och det var det roligaste jag varit på på länge! Satt helt spiknykter och skrattade så mycket att jag fick kramp i magen. Och det hände ungefär 20 gånger, minst.
Jag kan ju definitivt säga att NI är 100.000.000 bättre än alla jäkla Mensa-människor och jag vill mycket hellre umgås med ER än med dem.

Bloggtips

Herregud. Jag trodde att fan skulle bli religös innan jag fick för mig att tipsa om andra bloggar.
Men nu. Har just hittat en blogg som får mitt liv att verka så futtigt, innehållslöst och framförallt tråkigt. Men ändå känner man sig matt och mätt, tillfreds med livet helt enkelt när man har läst Miss Keep Yor Distances blogg.
Skulle hon ge ut en bok är jag den första som köper den.
Oj oj oj. Vet inte vad mer jag ska säga än LÄS DEN!

Och så var det kändisarna...

I kvällens tidning är de med igen.
Uppklädda till tänderna och helt enkelt alldeles förtjusande. Mästerfotograf är Tesa her self.

I övrigt – inget att berätta. Sitter på jobbet hela-halva nätterna den här veckan och tvingar mina stackars hjärnceller i arbete. Det går trögt. Känns som om det är sviter från nyår som fortfarande sitter i.

Dagens lärdom

Somna aldrig med smink* på dig. Inte ens om du är stupfull, det är nyårsafton och klockan är halv sex på morgonen.
Det värker som fan att ha en vagel i ögat.

*jäkla guldglitter-ögonskugga

Pizza igen

Sluta stirra på mig! Sluta ha nedvärderande åsikter. Sluta vara så himla avundsjuka!
Ja, jag äter pizza IGEN, jag vet det!
Bara för att många andra inte kan äta pizza varje dag måste de väl inte missunna mig det. Jag FÅR faktiskt vara precis hur onyttig jag vill. Så det så!