Nu har jag nattat mitt barn i två och en halv timme. A försökte byta av mig men Felix är så mammig nu att bara jag duger om jag är hemma. Nu har han precis rullat intill mig och lagt sin arm om min hals och verkar börja andas tungt, så hoppas att han somnar nu.
I dag är första lediga dagen av fem. Är oväntat pigg med tanke på att jag varit ”chef” och allt det här skiftet. Tror det kan bero på att A lät mig sova till halv tolv. Så skönt. Åtta och en halv timmes sömn, nästan i streck. Vakande förstås av Lillis i morse. Som alla dagar. Lite tortyrvarning på att alltid alltid alltid få sömnen avbruten. Småbarnsföräldrars lott.
Annars har jag inte gjort särskilt mycket. Tvättat, stekt ett berg pannkakor och druckit kaffe på soffan. Och pratat i telefon med båda mamma och min ena syster.
I morgon ska vi fylla på de ekande tomma skåpen och sånt där annat tråk. Om bilen startar. Vi har inte rört den på några veckor och sist hade den väldigt lite batteri. Kanske får ta en roadtrip nånstans, bara för att.
Jag oroar mig för övrigt väldigt mycket för torpet. Det var tidernas värsta storm i natt och när jag tittar på bilder från alla vänner och bekanta så får jag ont i magen. Nedfallna träd överallt. Trasiga takplåtar, elstolpar som ligger ner, skyltar som flugit iväg. Ja ni fattar. Och runt torpet finns det många träd och en himla massa saker som kan flyga all världens väg. A:s pappa ska kolla till det i morgon. Hoppas på det bästa.
