En dum sak att göra

När halsen värker och huvudet bultar. När pojkvännen vaknade med feber. När jag nyss avbokat helgens alla planer för att vara hemma och kurera mig och vila ut.

Då. Då är det ganska dumt att säga ja till att jobba extra.

Mvh hon som väntar på bussen in till jobbet på sin lediga dag eftersom samvetet gjorde att hon inte kunde tacka nej för fjärde gången i rad.

Jag tänkte lite på Åland

Och kände att jag faktiskt inte alls saknar det. Kan sakna vännerna, alla roliga kollegor som förgyllde mitt jobb, torpet och sommar-Åland. Men det andra inte alls.

Att fikaalternativen en helg vid fem är obefintliga. Eller vilken dag som helst klockan fem förresten. Att det finns en gata i centrum som har några få tvärgator. Punkt. Att bion har en salong. Att museet var stängt i två år, om inte mer, för en långdragen renovering. Att det stora nöjet en ledig dag typ måste bli att strosa runt i den enda gallerian eftersom det inte finns så mycket annat att göra.

Det saknar jag inte. Jag älskar Stockholm för möjligheterna. Älskar.

Och ja, det finns också härliga mysiga saker med Åland förstås. Men de tänker jag inte på så ofta. Det tar jag som ett tecken på att jag just nu befinner mig på helt rätt plats. Här vill jag bo.

På Åland vill jag ha min sommarstuga. Punkt.

Jag kan andas!

Har i flera dagar känt mig tjock i huvudet. Tung, tryckande känsla som bedövat mig, gjort mig dåsig och trött.

Misstänkte att det kom från bihålorna. Hällde därmed salt och vatten i min näskanna och spolade ur systemet.

Plötsligt kan jag andas igen. Och höra! Det liksom rensade hela systemet på snor. Är nästan pånyttfödd!

Bästa köper ever = en näskanna.

Hit längtar jag!

Såg ett inredningsprogram på tv i helgen, nån repris av nåt som normalt sett går när jag sliter hårt på jobbet. Det väckte lustar. Renovering. Måla. Tapetsera. Och väckte inspiration. 

I sommar ska jag bara bara bara vara på torpet och snickra och måla och sånt. Och dricka vin och läsa bok och bli brun.

Jag längtar så jag nästan spricker!

Älskar att jag har semester igen.

Känslan just nu

Kan inte februari bara ta slut nån gång?

För ett år sen försvann värsta ångestklumpen

För ett år sen var jag på jobbintervju och fick jobbet på stående fot. Fasen vad glad jag var då - trots att vi bodde på tältsängar i en tom lägenhet. 

Den kvällen köpte jag lådvin och finmat som jag och A käkade och drack sittandes på golvet med levande ljus i avsaknad av vettiga lampor.

Det var tider det. 

Nästan samma nu och då.

Hej bloggen!

Jag gör tydligen annat än formulerar mina tankar i skrivna ord. Typ sover för lite. Sover igen den sömn jag förlorat. Jobbar extra för att täcka upp löneglapp när förskottslön blev efterskottslön. Har folk som sover över. Går på kurs. Dricker champagne med underbara vänner. Går på museum. Beställer saker på nätet och uppger fel telefonnummer så jag nästan inte får varan.

Lagar soppa. Maratonkollar serier på Netflix. Lär upp en kollega att göra mitt jobb. Dricker AW-öl en tisdag trots att klockan är halv två på natten. Kör bil för första gången på nån månad. Spelar Carcassonne på Xbox och som brädspel och vinner på den högsta nivån. Köper fintryffel för 200 spänn. Pluggar schlager för att inte vara helt dum i huvudet när jag ska jobba mellolördag. Går på kanonkonsert och dansar i konfetti. Bombarderar Instagram med bilder. Tittar på superultrabred film på bio i format som inte gjorts sen Ben Hur ungefär. Äter tacos på restaurang och häller på så mycket red hot jalapeno-sås att munnen blir avdomnad. 

Äter bakverk på kafé. Går på stan med köpekli i fingrarna men kommer hem helt tomhänt. Har läppstift på mig. Handlar ungefär 150 vykort med konst som är fin och som jag ska nåla upp vid huvudändan av sängen. Har grus i skorna. Välter ut en halv skål popcorn över mig själv och hela golvet. Duschar krukväxter och låtsas ha gröna fingrar. Dricker drinkar och skickar bildbevis till Ellinor.

Det är lite sånt jag gör. När jag inte formulerar mina tankar till skrivna ord.