Att göra en ledig fredag

Spela mobilspel tills telefonens batterier tar slut. Precis lagom ansträngande.

Nu: Snabbkaffe. Lagom ansträngande det också.

Kan nån som är ung förklara för mig?

Jag fattar inte grejen med snapchat. Varför skickar man bilder eller korta filmsnuttar som man aldrig kan behålla eller se igen?

Ett himla slöseri. Ta en bild, skriva en text att lägga till, skicka och sen - papapoff - borta. 

Och hur ska man reagera på en bild på nån som sitter och är glad i solen med texten "ledig dag". Jaha? Hade ju kunnat trycka på hjärta på Instagram eller gillat på Facebook. Men på snapchat? Skicka en bild på sig själv som ger tummen upp? Vilket jävla jobb för en skitgrej.

Och de som flirtar via snapchat, hur gör de? Går ju inte analysera vad den potentiella dejten egentligen menar när man inte har nåt bevis att älta kring. 

Så många frågor. Vem kan man skicka till? Finns det nåt allmänt flöde? Hur hittar man folk? Vad tusan skulle jag kunna lägga upp?

Och den viktigaste frågan: Hur fan gör man egentligen? 

Ja, ja klockan är halv fyra

Om man kan transplantera ett huvud i framtiden, hur skulle då medvetandet vara? Har man inget medvetande i kroppen alls? Typ känseln kanske känns annorlunda med ny kropp fastän hjärnan registrering är den samma. 

Och oj vad rika människor skulle utnyttja det om det gick att göra på nån form av kommersiell basis. Ny smalare, bättre kropp utan fettsug, plastikoperationer eller jobbiga dieter. 

Fast vems kropp skulle de isåfall få? Hjärndödas? Eller tänk om man kan sälja sin kropp för pengar och liksom byta med den som betalar transplantationen. Fan vad sjukt. Plötsligt sitter man där med röklungor utan att ha orsakat det själv. Ha! Eller metallskruv i benet som man inte vet om förrän flygplatskontrollen.

Och undrar hur lång rehabiliteringstiden är efter en sån operation? Måste man lära sig gå igen? När nerverna ska connecta med hjärnans impulser för första gången lät det ju inte vara så himla enkelt. Och hur snurrar blodet? Man måste ju ha samma blodgrupp iaf. Det är ju ett som är säkert.

Frågan är hur det blir med dna-mixen också. Rött könshår men mörkt på skallen. 

Jag känner att det här måste utforskas mer. Det skulle bli en bra sci-fi-bok kanske?

Varför jag inte går ut på krogen så ofta

Konversation på toan. Två tjejer i kö. En kille kommer ut från toan.

Tjej 1 till killen: Hur gammal är du?

Killen: hur gammal tror du att jag är?

Tjej 1: 26!

Killen: Tack, jag är 31. 

Tjej 1: Ååh. Oj.

Killen går ut.

Tjej 2 till tjej 1: Hur gammal är du då?

1: Jag är född 96. 

2: Åh jag minns så när jag var 19. Jag gjorde så mycket galna saker då. Liksom huuur kunde jag bete mig så? Hur kunde jag dricka så mycket? Nu när jag är gammal fattar jag det inte.

1: Hur gammal är du då?

2: Jag är 23.

Alltså. Alltså!

Mvh tanten.

Tv!

Jag jobbar 9-17 nu i två veckor och förutom det här med att man kan äta lunch på restaurang så kommer jag hem på eftermiddagen och kan kolla på vanlig kvällstv! Herregud vad det känns lyxigt!

Hur ska jag värja mig mot negativiteten?

Jag behöver nog gå i terapi. Det är en människa på mitt jobb som är så jobbig att jobba med. Inte för att hen är dålig på något vis utan för att hen alltid är så hetsig och arg och negativ, skäller utan anledning och får mig att känna mig som sämst i världen trots att jag inte alltid har gjort något fel. Och det påverkar mig så mycket. Jag tänker på det så mycket.

Igår när jag kom hem från jobbet ältade jag med A, senare på kvällen kunde jag inte få ut det ur hjärnan utan tänkte på det hela tiden och i morse vaknade jag och började tänka på det. 

Det är inte sunt. Jag kan inte tänka på det så mycket, kan inte älta det så mycket, kan inte ta åt mig av det hen gör så mycket att mitt liv ska påverkas så mycket.

Därför behöver jag terapi. Eller hjälp i alla fall. Jag försöker tänka logiskt och sluta ta åt mig en massa och inte låta personens negativitet spridas till mig, men jag kan inte. Det påverkar mig för mycket.

Vad ska jag göra? Någon som har ett förslag? Annars kommer min tid på jobbet bli rätt tung.

Shoppa och skänka = tillfredsställd

Jag har rätt dålig koll på min ekonomi, men gör heller inte av med särskilt mycket. Köper kläder och mat, annars inte så mycket alls. Sparar därmed rätt mycket varje månad för eventuella framtida lägenhetsköp.

Jag dealade också till mig en liten löneförhöjning iom det fasta jobbet och kände mig därför plötsligt rik. Valde därför att klicka hem en svindyr (med mina mått mätt) ljusstake jag tittat på länge och skänka pengar till både Rädda Barnen och Röda Korset. Känner mig nu nöjd på så många plan.

(Jag vet att det nog inte anses fint och bra att känna sig nöjd av att skänka pengar, men det gör jag.)