Hur som helst, de hade med sig såpbubblor för att roa lilla Julie, snart ett år. Så blev det inte riktigt. Hon var visserligen road, men jag och Tesa hade helt klart roligast.
onsdag, juni 26, 2013
Bubbelibubbelibu
Mamma och pappa är här nu men åker i morgon igen. I går kom därför kusinen/bästa kompisen Tesa med familj över på trerättersmiddag. Och vilken middag! Är fortfarande mätt.
måndag, juni 24, 2013
söndag, juni 23, 2013
Hej solen!
Har knappt fått någon sol alls på mig de senaste dagarna. Knapp nåt. Nästan ingenting alls. Inte en gnutta knappt.
Mvh Röd.
fredag, juni 21, 2013
Ett år senare
Jag kramade om honom. Vinet hade gjort verkan och jag var inte längre rädd för vad jag skulle få för svar, eller att jag inte skulle få något svar.
Bastuvarm och havsblöt inlindad i handduk. Viskade i hans öra.
Jag tror att jag älskar dig.
Han viskade tillbaka.
Jag tror att jag älskar dig.
Ett år senare. Ett år sen i dag.
Jag tror inte att jag älskar dig.
Jag vet att jag älskar dig.
torsdag, juni 20, 2013
Kan ju inte vara sysslolös
Dagens projekt har bestått i att bestiga klädberget, eller klädbergen om vi ska vara noga, tvätta mer tvätt att bygga på klädbergen med, ha kaffesällskap, dammsuga under sängen, i sängen och runt sängen, vädra täcken och fixa knoppar till det hittills knopplösa skåpet där vi förvarar sängkläder och sånt.
Blev finfint. Och dessutom kan man lätt öppna skåpet nu, är lite meckigt i längden att ha en kapsylöppnare att peta in i hålen för att få upp dörrarna.
onsdag, juni 19, 2013
Förvandlingen
Som jag sa för evigheter sen skaffade jag mig ett tidsfördriv för att slippa tänka på torpet.
Och nu ser det ut så här:
Tänker på det hundra gånger om dagen
Hur länge är det tänkt att jag ska tänka på det där torpet jag aldrig fick? Hur länge ska jag gräma mig? Hur länge ska jag sörja?
Det här är ju som en break up av det värre slaget. Är det rimligt att det ska kännas så mycket?
tisdag, juni 18, 2013
Semestern so far
En bok utläst.
Två strykningar målarfärg på skåpet.
Noll vettiga middagar lagade.
En kaffe i solen.
Två maskiner tvätt tvättade.
Tre diskar diskade.
En sovmorgon.
En öl.
Tio drömmar om ett torp.
Ja, det är allt jag hinner med på två dagar tydligen. Men, gott så.
söndag, juni 16, 2013
fredag, juni 14, 2013
torsdag, juni 13, 2013
Obotligt?
Om det inte hjälpte att jag gick och lade mig – och somnade – innan klockan elva i går kväll, vad hjälper då?
Är som en urvriden trasa. Hur botar man obotlig trötthet?
Är som en urvriden trasa. Hur botar man obotlig trötthet?
onsdag, juni 12, 2013
Två tankar
1. Torpet. Jag kan inte sluta tänka på torpet. Det gör fan fysiskt ont i mig fortfarande. Så himla ledsen är jag.
2. Om man inte ska pilla bort sårskorpor varför är de då så pillvänliga och dessutom kliar så att man vill pilla på dem?
2. Om man inte ska pilla bort sårskorpor varför är de då så pillvänliga och dessutom kliar så att man vill pilla på dem?
tisdag, juni 11, 2013
Hallå hjärnan, vakna!
Det här med att jag har semester om en vecka. Hjärnan har nog redan tagit semester.
I går flyttade jag till exempel en Lasse Berghagen-konsert tre månader. Svängde en nia till en sexa. Och skrev det i tidningen.
Oj oj. Jävla pucko.
I går flyttade jag till exempel en Lasse Berghagen-konsert tre månader. Svängde en nia till en sexa. Och skrev det i tidningen.
Oj oj. Jävla pucko.
I brist på ett torp
Eftersom jag fortfarande drömmer om hur jag inreder mitt torp som blev sålt till någon annan så kände jag att jag behövde distraktion.
Inledde därför projekt vitrinskåp i går.
Har varit på jakt efter ett lagom stort skåp att hänga på väggen i köket eftersom de två (!) köksskåp vi har är så fruktansvärt överfulla med grejer. Har letat i ett års tid, utan att överdriva. I helgen var vi på middag hos F och mitt i allt hade han det perfekta skåpet ståendes på golvet. Bara för oss att köpa.
I söndags hämtade vi det, köpte färg och tapetklister och i går påbörjade vi projektet.
Så här såg det ut innan. Egentligen inga större fel på det, men det passar inte alls i vårt kök.
Så vi tejpade rutorna och grundmålade hela skiten vitt. Sedan ska det på mer färg och lite tapet och grejer.
Vi får se hur det blir när det är klart. Jag hoppas på succé.
Inledde därför projekt vitrinskåp i går.
Har varit på jakt efter ett lagom stort skåp att hänga på väggen i köket eftersom de två (!) köksskåp vi har är så fruktansvärt överfulla med grejer. Har letat i ett års tid, utan att överdriva. I helgen var vi på middag hos F och mitt i allt hade han det perfekta skåpet ståendes på golvet. Bara för oss att köpa.
I söndags hämtade vi det, köpte färg och tapetklister och i går påbörjade vi projektet.
Så här såg det ut innan. Egentligen inga större fel på det, men det passar inte alls i vårt kök.
Så vi tejpade rutorna och grundmålade hela skiten vitt. Sedan ska det på mer färg och lite tapet och grejer.
Vi får se hur det blir när det är klart. Jag hoppas på succé.
måndag, juni 10, 2013
Saker som gör att man orkar leva
Det är dagen efter dagen före. Jag är bakfull och hängig och trött. Håret står åt alla håll det kan stå åt och jag hasar runt i köket i ful morgonrock och slitna tofflor. Har sett mina bästa dagar, enkelt förklarat.
Jag ställer mig vid bänken och börjar fippla med tevattnet. Röjer undan gammal disk för att komma åt vattenkokaren och då säger han det.
”Gud vad jag är kär i dig!”
Någon kan vara kär i mig i det miserabla tillståndet.
Han är kär i mig i det miserabla tillståndet!
Fan vad det gör mig glad.
Jag ställer mig vid bänken och börjar fippla med tevattnet. Röjer undan gammal disk för att komma åt vattenkokaren och då säger han det.
”Gud vad jag är kär i dig!”
Någon kan vara kär i mig i det miserabla tillståndet.
Han är kär i mig i det miserabla tillståndet!
Fan vad det gör mig glad.
Är jag en skata?
Jag satt på färjan och rotade runt i väskan. Jag tror det var hörlurarna jag letade efter, för att slippa höra den tjatiga dansbandsmusiken. Jag rotade och rotade. Ni vet hur det är, ju större handväska desto mer skit släpar man runt på.
Och det var då jag fann den. Silverskeden. En liten fin sked med utsirade blommor på skaftet. Ganska nött och sliten, men fortfarande fin.
Jag tog upp den och stirrade oförstående på den. En sked. I väskan. Hur hade den hamnat där? Och varifrån kom den?
Och varför i hela fridens namn hittar jag skedar i min väska?
Till saken hör att det inte är första gången jag hittar en sked i min väska. Jag har gjort det förut. Jag har till och med hittat en liten vackert utsirad silversked i väskan förut. Inte exakt likadan som den här, men inte långt ifrån.
Och jag har vid olika tillfällen också hittat en sked i rostfritt stål och en grön plastsked i väskan. Sammanlagt alltså fyra skedar på ungefär lika många år.
Varje gång har jag varit lika förvirrad. Hur har skeden hamnat där? Och framförallt varför?
På båda frågorna finns inget svar. Jag vet inte varifrån skedarna kommer, de påminner inte om några skedar jag har hemma, och vet heller inte varför de ligger i min väska. Eller ja, jag tror att jag i något förvirrat tillstånd lagt dem där.
Men varför jag har gjort det kan jag bara spekulera i. Har jag varit på picknick och behövt släpa med mig en sked till yoghurten? Har jag varit på kafé och haft fullt i händerna och därför stoppat kaffeskeden i väskan och glömt den där? Har jag gått emot en skedställning på en loppis och en sked trillat ned i väskan? Jag har faktiskt ingen aning.
Den mest troliga orsaken är att mitt undermedvetna tror att jag är en skata. Och skator snor ju allt som glimmar.
Om det är så tror jag att mitt undermedvetna behöver gå i terapi.
Publicerad i Ålandstidningen.
Och det var då jag fann den. Silverskeden. En liten fin sked med utsirade blommor på skaftet. Ganska nött och sliten, men fortfarande fin.
Jag tog upp den och stirrade oförstående på den. En sked. I väskan. Hur hade den hamnat där? Och varifrån kom den?
Och varför i hela fridens namn hittar jag skedar i min väska?
Till saken hör att det inte är första gången jag hittar en sked i min väska. Jag har gjort det förut. Jag har till och med hittat en liten vackert utsirad silversked i väskan förut. Inte exakt likadan som den här, men inte långt ifrån.
Och jag har vid olika tillfällen också hittat en sked i rostfritt stål och en grön plastsked i väskan. Sammanlagt alltså fyra skedar på ungefär lika många år.
Varje gång har jag varit lika förvirrad. Hur har skeden hamnat där? Och framförallt varför?
På båda frågorna finns inget svar. Jag vet inte varifrån skedarna kommer, de påminner inte om några skedar jag har hemma, och vet heller inte varför de ligger i min väska. Eller ja, jag tror att jag i något förvirrat tillstånd lagt dem där.
Men varför jag har gjort det kan jag bara spekulera i. Har jag varit på picknick och behövt släpa med mig en sked till yoghurten? Har jag varit på kafé och haft fullt i händerna och därför stoppat kaffeskeden i väskan och glömt den där? Har jag gått emot en skedställning på en loppis och en sked trillat ned i väskan? Jag har faktiskt ingen aning.
Den mest troliga orsaken är att mitt undermedvetna tror att jag är en skata. Och skator snor ju allt som glimmar.
Om det är så tror jag att mitt undermedvetna behöver gå i terapi.
Publicerad i Ålandstidningen.
Kom igen, kämpa!
Arbetsmoralen är alltid som sämst veckan innan semestern.
Sju dagar kvar, bara sju dagar kvar. Håll ut!
Sju dagar kvar, bara sju dagar kvar. Håll ut!
söndag, juni 09, 2013
Efterklok
Jaha. Buden på torpet var inte bindande. Jag hade kunnat bjuda och sen dra mig ur om jag inte fått lån.
Nu känns saken nästan ännu värre.
Nu känns saken nästan ännu värre.
fredag, juni 07, 2013
Och där kraschade hela torpdrömmen
Jag hade ju hittat ett torp. Billigt, charmig och fint. Och nästan övertalat mig själv om att skulle slå till. Prislappen var ju liksom resonlig, jag skulle haft råd. Jag skulle kunna ha köpt det. Jag ville köpa det.
I dag ringde jag äntligen mäklaren. Han sa att det är budstopp om en och en halv timme. Och jag har liksom inte ens pratat med banken om jag kan få lån.
Budstopp om en och en halv timme.
Med andra ord: Jag kan inte köpa det.
Tror jag ska dränka mina sorger i kväll. Buhuuuuu. Mitt tooooorp.
I dag ringde jag äntligen mäklaren. Han sa att det är budstopp om en och en halv timme. Och jag har liksom inte ens pratat med banken om jag kan få lån.
Budstopp om en och en halv timme.
Med andra ord: Jag kan inte köpa det.
Tror jag ska dränka mina sorger i kväll. Buhuuuuu. Mitt tooooorp.
torsdag, juni 06, 2013
En till fördel med torp
Om jag köper ett torp får jag gå ÄNNU mer på loppisar och köpa ÄNNU fler onödiga men fina prylar. Klassisk win-win.
tisdag, juni 04, 2013
Okej, jag är väl konstig då
Jag och A flamsar och tramsar med varandra i bilen.
A: Du är så konstig!
Jag: Nej, du är konstig!
A: Nej, det är du som är så konstig att du inte vet hur folk som är normala är.
A: Du är så konstig!
Jag: Nej, du är konstig!
A: Nej, det är du som är så konstig att du inte vet hur folk som är normala är.
måndag, juni 03, 2013
Sommaren är räddad!
Way out west-biljetter i tryggt förvar och vrålbilligt hotell bokat. Check, check.
söndag, juni 02, 2013
Den här helgen har jag ...
Tagit en öl efter kvällsjobb, som blev en spontanfestkväll med skönt gäng.
Trillat på cykel och fått ett köttigt skrapsår på knät.
Gått på stan i regnet och varit bakfull.
Ätit pizza i västra hamnen, med utsikt över vattnet.
Kollat på fotboll. IFK Mariehamn förlorade.
Målat tånaglarna. Hastigt och lustigt och kladdigt.
Varit i byn med roligaste namnet: Mångstekta.
Ätit isglass på Uffe på Berget.
Grillat hemma för första gången i år. Och också burit ut utebordet för säsongen.
Luktat på blommor. Främst syrener.
Gått på promenad för att hämta cykeln som blev lämnad efter omkulltrillningen.
Enbart haft shorts och linne på mig en hel dag.
Kört på okända bilvägar och o:at och a:at åt hur vackert Åland är.
Picknickat på ett kalhygge med fin utsikt.
Och hittat det där torpet jag vill ha. Till salu. Billigt! Visserligen i behov av totalrenovering, men ändå. Ändå! Vem vill köpa ett torp åt mig? Några frivilliga? Snälla. Snälla. *tittar med hundögon*
Trillat på cykel och fått ett köttigt skrapsår på knät.
Gått på stan i regnet och varit bakfull.
Ätit pizza i västra hamnen, med utsikt över vattnet.
Kollat på fotboll. IFK Mariehamn förlorade.
Målat tånaglarna. Hastigt och lustigt och kladdigt.
Varit i byn med roligaste namnet: Mångstekta.
Ätit isglass på Uffe på Berget.
Grillat hemma för första gången i år. Och också burit ut utebordet för säsongen.
Luktat på blommor. Främst syrener.
Gått på promenad för att hämta cykeln som blev lämnad efter omkulltrillningen.
Enbart haft shorts och linne på mig en hel dag.
Kört på okända bilvägar och o:at och a:at åt hur vackert Åland är.
Picknickat på ett kalhygge med fin utsikt.
Och hittat det där torpet jag vill ha. Till salu. Billigt! Visserligen i behov av totalrenovering, men ändå. Ändå! Vem vill köpa ett torp åt mig? Några frivilliga? Snälla. Snälla. *tittar med hundögon*
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)